FBB samlar företagsbostadsbranschen till medlems- och partnerkonferens

Den 28 september samlar Företagsbostadsbolagen, FBB, föreningens medlemsföretag och partners till en gemensam konferens på Bryggerihuset i Stockholm. Konferensen blir en eftermiddag för kunskap, nätverk, erfarenhetsutbyte och samtal om företagsbostadsbranschens fortsatta utveckling.

Ett gemensamt forum för branschen

Företagsbostadsmarknaden befinner sig i en ny fas. Sedan den 1 juli 2026 finns för första gången i modern tid särskilda regler som tydliggör förutsättningarna för blockhyra och företagsbostäder. Det nya regelverket skapar möjligheter, men ställer samtidigt höga krav på professionalism, kunskap och regelefterlevnad. För att reglerna ska fungera långsiktigt behöver seriösa aktörer kunna dela erfarenheter, utveckla gemensamma arbetssätt och gemensamt hantera de frågor som uppstår när lagstiftningen omsätts i praktiken. FBB medlems- och partnerkonferens är en del av detta arbete.

Kunskap, erfarenhetsutbyte och nya kontakter

Under konferensen får deltagarna möjlighet att träffa branschkollegor, utbyta praktiska erfarenheter och diskutera frågor som påverkar företagsbostadsmarknaden. Programmet kommer bland annat att beröra:

  • marknadens utveckling och framtidsutsikter
  • erfarenheter av det nya regelverket
  • blockhyresavtal och processer i Hyresnämnden
  • juridiska och praktiska branschfrågor
  • gemensamma branschstandarder och best practice
  • brottsförebyggande arbete och ansvarstagande
  • FBB politiska och kommunikativa arbete
  • föreningens framtida inriktning och prioriteringar

FBB partnerföretag medverkar också och bidrar med kunskap, tjänster och perspektiv från områden som är relevanta för medlemsföretagens verksamhet. Den fullständiga agendan och information om medverkande presenteras längre fram.

En aktiv och medlemsstyrd branschorganisation

FBB ska inte enbart vara en röst i den politiska debatten. Föreningen ska också skapa konkret värde i medlemsföretagens vardag. Det gör vi bland annat genom att:

  • företräda branschen gentemot politiker, myndigheter och fastighetsägare
  • bevaka lagstiftning, rättspraxis och myndighetsbeslut
  • utveckla juridiska mallar och gemensamma avtalsprocesser
  • ta fram bindande branschgemensamma riktlinjer
  • bedriva brottsförebyggande arbete
  • sammanställa statistik och marknadskunskap
  • anordna medlemsmöten, konferenser och arbetsgrupper
  • skapa nätverk mellan medlemmar, partners och andra relevanta aktörer

Konferensen är ett konkret exempel på hur FBB samlar branschen och skapar strukturer för långsiktigt samarbete och erfarenhetsutbyte.

Medlemskap innebär både nytta och ansvar

FBB samlar företag som vill bedriva en seriös, professionell och långsiktig företagsbostadsverksamhet. Som medlem får företaget tillgång till föreningens juridiska verktyg, branschstandarder, omvärldsbevakning, statistik, nätverk och gemensamma aktiviteter. Medlemmarna får också möjlighet att påverka FBB inriktning genom årsstämman, styrelsen och föreningens arbetsgrupper. Medlemskapet innebär samtidigt ett åtagande att följa FBB stadgar, uppförandekod och bindande riktlinjer för bland annat regelefterlevnad, ansvarstagande och brottsförebyggande arbete. Det är genom kombinationen av tydliga medlemskrav och konkret medlemsnytta som vi bygger förtroende för FBB och företagsbostadsbranschen.

Vill ert företag vara med?

FBB välkomnar kontakt med professionella företagsbostadsaktörer som delar vår ambition att utveckla en trygg, transparent och långsiktigt hållbar marknad. Som medlem blir ni en del av branschens gemensamma arbete – och får möjlighet att vara med och påverka de framtida villkoren för företagsbostäder i Sverige.

Tillsammans utvecklar vi branschen.

by Johan

Colive får tillstånd till blockhyra enligt de nya reglerna

Hyresnämnden i Linköping har lämnat tillstånd till ett blockhyresavtal mellan Colive och en fastighetsägare. Beslutet gäller delningsbostäder och berör därför inte företagsbostäder direkt, men är ändå ett positivt besked för den nya blockhyresmodell som trädde i kraft den 1 juli 2026.

Den nya lagstiftningen om blockhyra omfattar flera olika boendeformer. Förutom företagsbostäder kan tillstånd lämnas för bostäder som upplåts till en tydligt avgränsad krets och för delningsbostäder där varje hyresgäst disponerar en privat del av lägenheten samtidigt som kök, vardagsrum och andra ytor delas med övriga boende.Det aktuella beslutet avser ett blockhyresavtal Colive, vars verksamhet är inriktad på moderna delningsbostäder.Hyresnämnden konstaterar att avtalet omfattar minst tre bostadslägenheter som ska upplåtas i andra hand. Lägenheterna är anpassade för att de boende ska kunna nyttja en del av bostaden själva och övriga delar gemensamt med andra hyresgäster.Efter att ha granskat handlingarna bedömer hyresnämnden att Colives verksamhet är seriöst bedriven och att det inte finns någon risk för missbruk. Nämnden anser därför att det saknas särskilda skäl mot att lämna tillstånd till blockhyresavtalet. Hyresnämnden har inte heller sett några särskilda skäl att tidsbegränsa tillståndet.

Ett positivt besked för den nya blockhyresmodellen

Beslutet gäller delningsbostäder och inte företagsbostäder. Det är en viktig skillnad, eftersom boendeformerna har olika målgrupper, behov och avtalsstrukturer. Samtidigt bygger båda modellerna på de nya reglerna i 12 kap. 1 e–f §§ jordabalken. Hyresnämnden ska i båda fallen bedöma om verksamheten är seriöst bedriven, om bostäderna ska användas för ett tillåtet ändamål och om det finns särskilda skäl som talar mot att tillstånd lämnas. Avgörandet är därför positivt även ur företagsbostadsbranschens perspektiv. Det visar att den nya lagstiftningen nu tillämpas i praktiken och att blockhyra kan godkännas när verksamheten är tydligt organiserad, lägenheterna är anpassade för sitt ändamål och det saknas risk för missbruk. Varje ansökan prövas utifrån sina egna förutsättningar och beslutet är inte vägledande på samma sätt som ett avgörande från högre rätt. Det bidrar däremot till den praktiska tillämpningen av den nya lagen och ger marknadens aktörer en tydligare bild av vilka omständigheter hyresnämnden fäster vikt vid.

Seriösa aktörer ges bättre förutsättningar

Ett viktigt syfte med den nya lagstiftningen är att skapa större förutsebarhet för seriösa verksamheter samtidigt som möjligheterna till missbruk begränsas. Hyresnämnden ska inte längre godkänna varje enskilt villkor i blockhyresavtalet, utan lämnar i stället tillstånd till själva blockhyresmodellen när lagens förutsättningar är uppfyllda. Prövningen riktas därmed i högre grad mot verksamhetens ändamål, struktur och seriositet. Det ställer krav på genomarbetade avtal, tydliga processer och en aktör som kan visa hur bostäderna ska användas och förvaltas. I det aktuella beslutet har hyresnämnden uttryckligen bedömt att verksamheten är seriöst bedriven och att det inte finns någon risk för missbruk. Det är ett tydligt och välkommet besked för aktörer som arbetar långsiktigt och professionellt med boendeformer som kompletterar den traditionella hyresmarknaden.

FBB välkomnar beslutet

Företagsbostadsbolagen välkomnar hyresnämndens beslut. Även om Colives verksamhet avser delningsbostäder och inte företagsbostäder visar avgörandet att den nya blockhyresmodellen fungerar för de ändamål som lagstiftaren har pekat ut. För företagsbostadsbranschen är det viktigt att det utvecklas en tydlig, konsekvent och förutsebar tillämpning hos landets hyresnämnder. Seriösa aktörer måste kunna planera sin verksamhet, ingå långsiktiga avtal och investera i väl fungerande bostadslösningar utan den rättsosäkerhet som tidigare har präglat blockhyresområdet. Varje positivt avgörande som tydliggör hur de nya bestämmelserna ska användas är därför betydelsefullt för hela marknaden och möjliggör en mer pluralistisk hyresmarknad.

by Johan

Den nya lagen är på plats – detta behöver fastighetsägare veta om företagsbostäder

Den 1 juli 2026 trädde de nya reglerna om blockhyra och företagsbostäder i kraft. När verksamheten nu växlar upp efter sommaren öppnas nya möjligheter för fastighetsägare att erbjuda bostäder för företagens och samhällets tillfälliga behov. Men möjligheterna förutsätter att avtalsstrukturen är korrekt, att bostäderna används för rätt ändamål och att fastighetsägaren väljer ett seriöst företagsbostadsbolag.

Företagsbostäder fyller en viktig funktion

Bostadsmarknaden är i första hand uppbyggd för människor som söker ett långsiktigt och permanent boende. Samtidigt finns ett stort behov av bostäder som inte passar in i den traditionella modellen. Företag behöver kunna erbjuda tillfälliga bostäder till medarbetare som rekryteras till en ny ort, konsulter som arbetar i tidsbegränsade projekt och personal som deltar i större industri- och infrastruktursatsningar. Det gäller både svenska och internationella medarbetare och kan vara avgörande för att en rekrytering, etablering eller investering ska kunna genomföras. Behovet finns inte bara inom det privata näringslivet. Kommuner, regioner, myndigheter och deras leverantörer kan behöva tillfälliga bostäder för exempelvis vårdpersonal, teknisk specialistkompetens eller personal i samhällsviktiga projekt.

Företagsbostadsbranschen bidrar även med boendelösningar vid bränder, vattenskador och andra försäkringsärenden där människor snabbt behöver evakueras från sina ordinarie bostäder. Det är en bredare samhällsfunktion som kompletterar den reguljära bostadsmarknaden och gör det möjligt att möta behov som är tillfälliga, brådskande eller på annat sätt ligger utanför det vanliga boendet. Ett av de centrala motiven bakom den nya lagstiftningen är just kompetensförsörjningen. Regeringen har framhållit att tillgången till bostäder har stor betydelse för svenska företags konkurrenskraft och att arbetsgivare behöver tillgång till snabba, enkla och flexibla bostadslösningar för anställda och uppdragstagare.

Vad är en företagsbostad?

En företagsbostad är en tillfällig bostad som tillhandahålls med anledning av ett arbete, ett uppdrag, ett projekt, en etablering eller ett annat tidsbegränsat behov. Bostaden är ofta möblerad och kan kombineras med tjänster såsom städning, internet, jour och löpande service. Företagsbostaden ska inte förväxlas med hotell (även om flera av våra medlemmar även erbjuder hotell för kortare behov), semesterboende eller vanlig privat andrahandsuthyrning. Den är inte heller avsedd att ersätta ett permanent förstahandskontrakt. Utgångspunkten är att det finns ett dokumenterat och tillfälligt behov med koppling till ett företag eller en annan juridisk person. Det kan exempelvis handla om en ingenjör som arbetar i ett större industriprojekt under nio månader, en läkare som tillfälligt tjänstgör i en annan region, en konsult som deltar i en etablering eller en internationell medarbetare som behöver en bostad under sin första tid i Sverige.

En tydligare modell för blockhyra

Den nya lagstiftningen innebär att blockhyra för första gången definieras direkt i lag. Ett blockhyresavtal ska omfatta minst tre bostadslägenheter som hyresgästen ska upplåta vidare. Genom hyresnämndens tillstånd kan fastighetsägaren och blockhyresgästen avtala om villkor som avviker från bostadshyresreglerna, så länge villkoren inte strider mot de regler som gäller för lokaler. För företagsbostäder ser den typiska avtalskedjan ut på följande sätt:

Fastighetsägaren upplåter lägenheterna genom ett blockhyresavtal till ett företagsbostadsbolag. Företagsbostadsbolaget hyr därefter ut en bostad till ett kundföretag eller en annan juridisk person. Kundföretaget erbjuder i sin tur bostaden till en anställd, konsult eller uppdragstagare under den period som personen arbetar för verksamheten. Den nya lagen gör det uttryckligen möjligt att få tillstånd till blockhyra för denna struktur. Det är en viktig förändring eftersom ett specialiserat företagsbostadsbolag nu kan fungera som professionell mellanhand mellan fastighetsägaren och de arbetsgivare som behöver en eller flera bostäder. Arbetsgivaren behöver därmed inte själv blockhyra minst tre lägenheter eller ansvara för den löpande bostadsförvaltningen. Företagsbostadsbolaget kan i stället hantera möblering, kundkontroller, avtal, service, felanmälningar och byten av boende.

Hyresnämndens tillstånd är en central del

För privata fastighetsägare krävs som huvudregel tillstånd från hyresnämnden för att parterna ska kunna göra de avvikelser från bostadshyresreglerna som blockhyresavtalet förutsätter. Hyresnämnden ska inte längre godkänna varje enskilt avtalsvillkor. Prövningen inriktas i stället på om förutsättningarna för blockhyra är uppfyllda och om det finns särskilda skäl mot att lämna tillstånd. Det innebär bland annat att hyresnämnden kan bedöma om verksamheten är seriöst bedriven, om bostäderna ska upplåtas för det angivna ändamålet och om det finns risk för att modellen används för att kringgå de hyresrättsliga skyddsreglerna. Hyresnämnden kan även inhämta ett yttrande från en organisation med relevant kunskap och besluta att tillståndet endast ska gälla under en viss tid. Det räcker därför inte att blockhyresavtalet är formellt korrekt. Ansökan måste också visa att det finns en genomtänkt, kontrollerad och långsiktigt hållbar verksamhet bakom upplägget.

Anpassad hyra speglar bostadens särskilda förutsättningar

De nya reglerna inför också möjligheten att avtala om anpassad hyra i de efterföljande hyresleden. Hyran mellan fastighetsägaren och företagsbostadsbolaget bestäms inom ramen för blockhyresavtalet. Den anpassade hyran aktualiseras däremot när bostaden därefter upplåts vidare, exempelvis från företagsbostadsbolaget till kundföretaget eller från kundföretaget till den person som ska bo i lägenheten. Vid en prövning av en anpassad hyra ska hänsyn kunna tas till de särskilda förutsättningarna för blockhyresavtalet och uthyrningsverksamheten. Det kan bland annat handla om vakansrisk, kortare hyresperioder, täta byten av boende, möbler, utrustning, service, administration och andra kostnader som normalt inte finns vid traditionell bostadsuthyrning. Anpassad hyra innebär inte att hyran är helt fri eller att den inte kan prövas. Den avtalade hyran gäller i den utsträckning den är skälig med hänsyn till avtalen, verksamheten, hyresgästens intresse och omständigheterna i övrigt. Överenskommelsen om anpassad hyra ska dessutom upprättas i en särskild handling.

Besittningsskyddet måste hanteras korrekt

Företagsbostäder är avsedda för tillfälliga behov. Det måste därför vara möjligt att avsluta ett boende när anställningen, uppdraget eller projektet upphör. Den nya lagen ger en utökad möjlighet att avtala om avstående från besittningsskyddet utan hyresnämndens godkännande när det gäller en företagsbostad. Möjligheten är dock begränsad till ett år och förutsätter att upplåtelsen verkligen omfattas av den godkända strukturen för företagsbostäder. Avståendet behöver träffas i rätt hyresled, avse rätt upplåtelse och dokumenteras i en särskilt upprättad handling. Om upplägget förändras, bostaden hyrs ut till fel kategori eller avståendet gäller för längre tid kan hyresnämndens godkännande behövas. Fastighetsägaren bör därför säkerställa att företagsbostadsbolaget har fungerande rutiner för hela avtalskedjan och inte använder generella standardavtal utan hänsyn till den enskilda upplåtelsen.

Valet av företagsbostadsbolag kan vara avgörande

Den nya lagen skapar bättre förutsättningar för seriösa företagsbostäder, men innebär inte att fastighetsägaren kan lämna över lägenheterna och därefter helt bortse från hur de används. I lagens förarbeten framhålls att fastighetsägaren har ett visst ansvar för att försäkra sig om att blockhyresgästen följer det ändamål som omfattas av tillståndet. Det ska inte krävas några orimligt långtgående kontroller, men fastighetsägaren behöver välja en seriös aktör och vidta de åtgärder som rimligen kan krävas under avtalstiden. Valet av företagsbostadsbolag blir därför en del av fastighetsägarens juridiska och kommersiella riskhantering.

Fastighetsägaren bör bland annat granska företagets erfarenhet, ekonomi, organisation och ägarförhållanden. Det bör finnas dokumenterade rutiner för kundkontroll, identifiering av boende, hantering av störningar, nyckelhantering, felanmälningar och uppföljning av hur lägenheterna används. Ett professionellt företagsbostadsbolag ska också kunna visa hur varje upplåtelse är kopplad till en juridisk person och till en person som arbetar för den. Direkt uthyrning till privatpersoner för allmänna korttids- eller nöjesboenden kan ligga utanför hyresnämndens tillstånd och äventyra den rättsliga strukturen.

Blockhyresavtalet behöver reglera mer än hyran

Ett väl utformat blockhyresavtal bör tydligt ange vilket ändamål lägenheterna får användas för och hur företagsbostadsbolaget ska visa att verksamheten bedrivs i enlighet med hyresnämndens tillstånd. Avtalet bör även reglera:

  • vilka kategorier av kunder och boende som får använda bostäderna
  • företagets skyldighet att kontrollera kunder och boende
  • fastighetsägarens rätt till relevant information och uppföljning
  • ansvar för störningar, skador och onormalt slitage
  • möbler, inventarier, el, bredband och andra tilläggstjänster
  • brandskydd och högsta tillåtna antal boende
  • försäkringar och ansvarsfördelning
  • avtalstid, uppsägning och förlängning
  • ev hyresjustering och indexering
  • konsekvenserna om tillståndet löper ut eller villkoren för verksamheten inte längre är uppfyllda

Det bör också finnas en tydlig rätt för fastighetsägaren att ingripa om bostäderna används i strid med avtalet, hyresnämndens tillstånd eller tillämpliga branschregler.

En möjlighet att bredda fastighetens erbjudande

Rätt utformad kan företagsbostadsmodellen ge fastighetsägaren stabila och professionella hyresrelationer samtidigt som bostäderna bidrar till företagens kompetensförsörjning och ortens utveckling. Fastighetsägaren får en juridisk motpart som ansvarar för den löpande uthyrningen, samtidigt som arbetsgivare får tillgång till bostäder utan att själva behöva bygga upp en förvaltningsorganisation. För den som tillfälligt flyttar för ett arbete eller uppdrag skapas en trygg och fungerande boendelösning under en övergångsperiod. Men den nya lagen behöver användas på det sätt som lagstiftaren har avsett. Avtalskedjan, hyresnämndens tillstånd, den anpassade hyran och hanteringen av besittningsskyddet måste hänga ihop. Bostäderna måste dessutom användas för rätt ändamål under hela avtalstiden.

FBB samlar den seriösa delen av branschen

Företagsbostadsbolagen, FBB, har tillsammans med juridisk expertis och andra organisationer tagit fram avtalsunderlag och en branschstandard anpassad till den nya lagstiftningen. FBB medlemmar förbinder sig att följa föreningens uppförandekod, riktlinjer mot brottslighet och krav på en seriös och transparent verksamhet. Medlemskapet ersätter inte fastighetsägarens egen prövning, men ger en tydlig utgångspunkt för att hitta aktörer som arbetar strukturerat med avtal, kontroller, trygghet och regelefterlevnad. För en fastighetsägare är frågan därför inte bara om bostäder ska hyras ut som företagsbostäder. Den avgörande frågan är också vem som får förtroendet att ansvara för verksamheten.

Ska möjligheterna i den nya lagen tas till vara behöver det ske genom rätt avtal, rätt struktur och rätt företagsbostadsbolag.

Läs mer om den nya lagstiftningen och FBB arbete på Företagsbostadsbolagens webbplats.

by Johan

DN larmar om ”kryphål” – men låter inte branschen bemöta kritiken

Dagens Nyheter beskriver den nya lagen om företagsbostäder som ett kryphål och ger stort utrymme åt aktörer som motsatte sig reformen eller har ekonomiska intressen i det tidigare rättsläget. När Företagsbostadsbolagen bad om att få bemöta uppgifterna avböjde DN att komplettera artikeln. Resultatet är en ensidig bild där farhågor presenteras utan att vägas mot lagens syfte, dess kontrollmekanismer eller branschens erfarenheter.

Den 11 augusti publicerade Dagens Nyheter artikeln ”Larm om nya kryphål för tredjehandsuthyrning i Stockholm”. Redan rubriken sätter ramen: den lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli framställs som ett nytt kryphål som riskerar att utnyttjas för missbruk och högre hyror.

Det är en allvarlig beskrivning av en lag som riksdagen uttryckligen har antagit för att skapa tydliga och ändamålsenliga regler för företagsbostäder. Ändå fick ingen företrädare för företagsbostadsbranschen möjlighet att bemöta bilden i artikeln.

Ett avsiktligt regelverk – inte ett kryphål

Den grundläggande sakuppgiften behöver först redas ut. Möjligheten att använda blockhyra för företagsbostäder är inte en oavsiktlig lucka som någon har upptäckt efter lagändringen. Det är själva syftet med reformen.

I propositionen En mer flexibel hyresmarknad beskriver regeringen att reglerna ska bli mer ändamålsenliga för att möta företagens behov av bostäder till sin personal. Riksdagen antog därefter förslaget. Lagstiftaren har alltså medvetet skapat en reglerad modell där ett mellanhandsföretag kan tillhandahålla en bostad till ett företag, som i sin tur använder den för en anställd eller konsult.

Att kalla detta för ett ”kryphål” är därför missvisande. Det är inte fråga om att en privat andrahandshyresgäst utan lov hyr ut sin bostad vidare till någon annan. Det handlar om en särskilt reglerad avtalskedja för ett bestämt ändamål: att företag ska kunna ordna tillfälliga bostäder åt personer som arbetar för dem.

Det finns också kontrollmekanismer. Blockhyra kräver som huvudregel hyresnämndens tillstånd. Ändamålet med uthyrningen ska anges och hyresnämnden kan vägra tillstånd när det finns skäl att befara missbruk eller andra negativa konsekvenser. Den särskilda regleringen förutsätter dessutom att bostaden används i överensstämmelse med det godkända ändamålet. Den anpassade hyran är inte heller en fri marknadshyra utan kan prövas av hyresnämnden.

Regeringen beskriver själv reformen som ett tydligt regelverk med mekanismer som ska förhindra att systemet missbrukas. Dessa centrala delar försvinner när lagstiftningen i stället sammanfattas som ett nytt kryphål.

Farhågor är inte belägg

Lagen hade varit i kraft i knappt sex veckor när DN artikel publicerades. Trots det förs resonemang om att reglerna utnyttjas eller kommer att utnyttjas framöver. Företagsbostadsbolagen, FBB, har därför frågat DN vilket underlag som visar att missbruk av den nya regleringen är vanligt: Finns det statistik, avgöranden eller en dokumenterad kartläggning? Hur många ärenden gäller det, och på vilket sätt har det kunnat konstateras att just den nya lagen har missbrukats?

Något sådant underlag har inte presenterats för oss.

Det är viktigt att skilja mellan att en uthyrningsmodell förekommer och att modellen missbrukas. Företagsbostäder har funnits länge och fyller ett dokumenterat behov. Den statliga utredningen bakom reformen samrådde bland annat med handelskamrar, arbetsgivare, fastighetsägare och branschorganisationer. Behovet handlar om kompetensförsörjning och om att företag måste kunna ordna boende när en person rekryteras från en annan stad eller ett annat land eller arbetar tillfälligt på en ort.

Att någon befarar att ett system kan missbrukas är relevant att rapportera om. Men en farhåga måste presenteras som en farhåga, inte som ett konstaterat marknadsförhållande. Särskilt när lagen är ny och det ännu saknas ett tillräckligt underlag för säkra slutsatser om hur den kommer att tillämpas.

Tre kritiska röster – men inget svar från branschen

Obalansen blir särskilt tydlig i DN källurval. Hyresgästföreningen, som motsatte sig lagändringen, får föra fram sin kritik. DN hänvisar också till uppgifter från Hem & Hyra som är Hyresgästföreningens medlemstidning. Hyresgästföreningen och dess egen medlemstidning kan därför inte behandlas som två helt oberoende källor som var för sig bekräftar samma verklighetsbild.

Även Orimlig Hyra som har ett vinstintresse i den här lagstiftningen får uttala sig. Bolaget beskriver själv sin verksamhet som att det köper rätten att driva hyresgästers krav på återbetalning av hyra. Det har därmed ett direkt kommersiellt intresse i hur reglerna om hyressättning och återbetalningskrav utformas och tolkas. Det betyder inte att bolaget ska utestängas från debatten. Det betyder däremot att dess ekonomiska intresse behöver vara tydligt för läsaren och att uppgifterna bör granskas och balanseras mot andra berörda aktörer.

DN har alltså valt att bygga framställningen på Hyresgästföreningen, material från Hyresgästföreningens egen medlemstidning och ett kommersiellt företag som driver och förvärvar återbetalningskrav. Samtidigt saknas en röst från den bransch som artikeln handlar om och vars verksamhet beskrivs som ett hot eller ett kryphål.

Tidigare medverkan ersätter inte ett aktuellt bemötande

Efter publiceringen kontaktade FBB reportern och bad om möjlighet att rätta felaktigheter, redogöra för lagens kontrollmekanismer och bemöta påståendena om ett utbrett eller framtida missbruk. DN svar var att FBB inte nämndes specifikt i artikeln och att organisationen hade fått komma till tals i en tidigare publicering. Reportern uppgav att hon eventuellt skulle återkomma om ämnet behandlades igen.

Det svaret missar kärnan i invändningen. En branschorganisation behöver inte pekas ut med namn för att den bransch som organisationen företräder ska vara föremål för långtgående kritik. Artikeln handlar uttryckligen om företagsbostäder, om motivet bakom verksamheten och om påstådda konsekvenser av den nya lagen.

Att FBB fick uttala sig i en annan artikel före lagens ikraftträdande ersätter inte möjligheten att bemöta nya påståenden efter att lagen har börjat gälla. Den tidigare artikeln behandlade kritiken mot lagförslaget. Den nu aktuella artikeln ger intryck av att den beslutade lagen redan har öppnat nya möjligheter till missbruk. Det är en ny vinkel med nya påståenden som behöver bedömas utifrån sitt eget underlag.

Ingen redaktion är skyldig att låta varje aktör medverka i varje artikel. Men när en tidning publicerar omfattande kritik mot en identifierbar bransch, använder flera källor med närliggande organisatoriska eller ekonomiska intressen och därefter avböjer ett sakligt bemötande från branschens företrädare, uppstår en tydlig obalans.

Kritisk journalistik kräver också kritisk granskning av kritikerna

FBB begär inte att DN ska återge branschens syn okritiskt. Seriösa företag ska granskas, missförhållanden ska uppmärksammas och alla reglerade marknader behöver följas upp. Vi arbetar själva med medlemskrav, uppförandekod, utbildning, avtalsstandarder och riktlinjer mot brottslighet för att bidra till en trygg och professionell marknad. Men kritisk journalistik kan inte innebära att endast lagens motståndare granskar branschen, medan deras egna påståenden och intressen lämnas ogranskade. Samma krav på belägg, transparens och källkritik måste gälla alla parter.

En mer rättvisande artikel hade tydligt skilt mellan laglig företagsuthyrning och otillåten privat tredjehandsuthyrning, förklarat varför riksdagen införde reglerna, beskrivit hyresnämndens kontroll och redovisat att uppgifterna om framtida missbruk är partsbedömningar. Den hade också låtit en företrädare för företagsbostadsbranschen svara på kritiken. Debatten om företagsbostäder är viktig. Den berör både hyresgästers trygghet och Sveriges förmåga att rekrytera kompetens och genomföra investeringar på orter där det råder bostadsbrist. Just därför behöver den föras med korrekta fakta och en öppen redovisning av vilka intressen olika källor företräder.

När farhågor blir rubriker, beroende källor framstår som oberoende bekräftelser och den kritiserade branschen nekas möjlighet att bemöta uppgifterna får läsaren inte hela bilden. Det är inte den sakliga och balanserade journalistik som en så viktig fråga förtjänar.

Niclas Blåklinth
Ordförande, Företagsbostadsbolagen (FBB)

Källor

by Johan

Ytterligare 500 entreprenörsbostäder planeras i Luleå

Behovet av tillfälliga bostäder är stort när Luleås omfattande industriinvesteringar nu genomförs. Totalt bedöms mellan 4 000 och 5 000 behöva någonstans att bo under de kommande åren. Företagsbostadsbolagens medlem Företagsbostäder svarar redan för en betydande del av kapaciteten genom den pågående etableringen av omkring 2 000 boendeplatser på Storporsön. Hittills står 216 bostäder färdiga och utbyggnaden fortsätter etappvis.

Nu rapporterar NSD att ytterligare 500 entreprenörsbostäder ska tillkomma på Storporsön genom en annan aktör. Det är ett välkommet tillskott, men behovet av fler bostadslösningar är fortsatt stort.

– Att vår medlem Företagsbostäder bygger omkring 2 000 boendeplatser visar vilken avgörande roll branschen spelar för industrins kompetensförsörjning. Det är positivt att ytterligare en aktör nu bidrar med 500 platser. För att Luleås stora investeringar ska kunna genomföras krävs flera professionella aktörer och ett nära samarbete mellan näringsliv och kommun, säger Niclas Blåklinth, ordförande för Företagsbostadsbolagen.

Utvecklingen i Luleå visar att företags- och entreprenörsbostäder är en grundläggande del av infrastrukturen kring stora industri- och samhällsprojekt. Välplanerade boenden gör det möjligt att ta emot nödvändig arbetskraft utan att skapa onödig press på den ordinarie bostadsmarknaden.

Läs mer hos NSD.

 

by Johan

Första blockhyresavtalet enligt den nya gemensamma avtalsmallen godkänt av Hyresnämnden

Nu har det första avgörandet kommit där den nya avtalsmallen för blockhyra av företagsbostäder, framtagen gemensamt av Företagsbostadsbolagen (FBB) och Hyresbostadsägarna Stockholm, har använts.

Hyresnämnden i Stockholm har lämnat tillstånd till ett blockhyresavtal mellan en fastighetsägare och en företagsbostadsaktör. Avtalet omfattar 11 lägenhetsenheter och bygger på den gemensamma avtalsmall som FBB och Hyresbostadsägarna Stockholm tog fram inför att de nya reglerna om blockhyra trädde i kraft den 1 juli 2026. Det är ett viktigt första praktiskt kvitto på det arbete som gjorts för att omsätta den nya lagstiftningen i tydliga och fungerande avtal för marknaden.

Den nya lagstiftningen skapar särskilda förutsättningar för blockhyra för företagsbostäder. I det nu prövade avtalet används modellen där blockhyresgästen fungerar som mellanhand och lägenheterna vidareupplåts till juridiska personer för bostad åt personer med anknytning till verksamheten, exempelvis anställda, uppdragstagare, konsulter och projektanställda både i privat och offentlig sektor.

För FBB och Hyresbostadsägarna Stockholm har en viktig utgångspunkt varit att den nya lagstiftningen också måste fungera i praktiken. Fastighetsägare och företagsbostadsaktörer behöver tydliga och rättssäkra avtalsverktyg som skapar förutsägbarhet genom hela upplåtelsekedjan.

Att Hyresnämnden nu har lämnat tillstånd till det första blockhyresavtal som upprättats med den gemensamma mallen är därför en viktig milstolpe. Hyresnämnden beslutade den 20 juli 2026 att avtalet får innehålla villkor enligt 12 kap. 1 e § jordabalken. Avgörandet är samtidigt ett konkret exempel på vad samverkan mellan olika delar av bostadsmarknaden kan åstadkomma. När branschens praktiska erfarenheter möter fastighetsägarnas perspektiv kan den nya lagstiftningen omsättas i lösningar som fungerar i verkligheten.

Vi vill därför rikta ett särskilt tack till Hyresbostadsägarna Stockholm för ett mycket konstruktivt samarbete kring avtalsmallen, liksom till våra medlemsföretag och andra aktörer som bidragit med erfarenheter och kunskap under arbetet. Nu fortsätter arbetet med att skapa tydliga spelregler och en professionell, transparent och långsiktigt hållbar marknad för företagsbostäder i Sverige.

En bransch. En röst. En framtid.

Hyresbostadsägarna Stockholm

by Johan