Människorna bakom företagsbostäderna - Mathilda Företagsbostäder Sverige
Bakom varje företagsbostad finns människor som varje dag arbetar för att skapa trygghet, flexibilitet och en bra start i en ny stad. I vår intervjuserie vill vi lyfta fram personerna bakom verksamheten – deras engagemang, erfarenheter och berättelser om hur företagsbostäder gör verklig skillnad för människor och samhälle. I denna intervju möter vi Mathilda, Inhouse Sales Agent på Företagsbostäder, som delar med sig av sin vardag i branschen, vad som driver henne och varför arbetet med företagsbostäder är så mycket mer än bara bostäder.
Hur länge har du arbetat inom branschen?
Jag började på Företagsbostäder hösten 2021.
Vad är det bästa med ditt arbete inom företagsbostäder?
Det bästa med mitt arbete inom företagsbostäder är att jag får hjälpa människor att landa tryggt i en ny stad. Det handlar om personer som flyttar för jobb och har mycket annat att tänka på, och då känns det meningsfullt att kunna erbjuda ett boende som är både bekvämt, tryggt, flexibelt och hemtrevligt.
Jag tycker också om variationen i jobbet, varje kund har olika behov och det är roligt att hitta lösningar som verkligen passar just dem. Ett stort plus med arbetet är verkligen kollegorna, vi är ett helt fantastiskt team!
Finns det någon situation eller händelse som du minns särskilt, där du verkligen kände att “det här gör skillnad”?
Jag minns särskilt en kund som hade bokat en lägenhet på en privata marknaden, men när de kom fram visade det sig vara bedrägeri, någon annan bodde redan där och lägenheten var inte till uthyrning. Vi kunde snabbt lösa det med en av våra lägenheter, och kunden kunde flytta in samma dag. Just då kände jag verkligen att vårt arbete gör skillnad, det handlar om trygghet och att finnas där när det verkligen behövs.
Hur skulle du beskriva den service ni ger – jämfört med hur företagsbostäder ofta uppfattas i debatten?
I debatten om bostäder upplever jag att företagsbostäder framställs som något som enbart handlar om vinst. I verkligheten ser det helt annorlunda ut, den service vi erbjuder handlar i grunden om att möjliggöra rörlighet på arbetsmarknaden och att hjälpa företag att växa.
Genom att erbjuda trygga, möblerade bostäder med flexibel hyrestid kan företag snabbt ta emot kompetens från andra städer eller länder, utan att medarbetarna fastnar i en ansträngd bostadsmarknad. För våra kunder är boendet vi erbjuder en tillfällig och praktisk lösning, det är inte ett alternativ till permanentboende, vår roll är därför inte att konkurrera med den vanliga hyresmarknaden, utan att komplettera den. Det skapar fler företagsetableringar, tillväxt och fler arbetstillfällen i Sverige.
På vilket sätt möter ni människor med tillfälliga men viktiga behov (arbete, flytt, projekt, välfärdsuppdrag)?
Framför allt när vi hjälper läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal som flyttar för arbete eller projekt på annan ort, vi ser till att de får ett boende direkt så att de kan fokusera på sitt viktiga uppdrag. Att veta att vi på det sättet kan bidra till att sjukvården fungerar och människor får den vård de behöver, det gör jobbet väldigt givande.
Vad tror du skulle hända om företagsbostäder inte fanns?
Om företagsbostäder inte fanns skulle det bli betydligt svårare för företag att snabbt få rätt kompetens på plats. Många uppdrag kräver att människor kan flytta med kort varsel, något som den ordinarie bostadsmarknaden ofta har svårt att möta.
Utan flexibla boendelösningar riskerar vi också att Sverige tappar internationell konkurrenskraft. Företag som vill attrahera anställda från andra länder eller etablera sig i Sverige får svårare att erbjuda attraktiva villkor, och vi får svårt att mäta oss med länder där tillgången på företagsbostäder är självklar, vi fyller därför en viktig funktion som ett komplement till den vanliga bostadsmarknaden. De skapar flexibilitet, minskar friktion vid flytt och gör det möjligt för företag att växa.
Vad hoppas du att året 2026 ska föra med sig?
Jag hoppas framför allt på att se en fortsatt utveckling i rätt riktning för företags bostadsmarknaden. Det känns spännande att följa hur branschen förändras och hur vi kan fortsätta skapa lösningar som gör det enklare för företag och människor att flytta och verka på nya platser.
Personligen är jag också väldigt spänd på utvecklingen av vårt nya projekt, Entreprenörsboende, och ser fram emot att se hur det kommer bidra till både kunderna och vår verksamhet under året.
Mathilda
Inhouse Sales Agent
Företagsbostäder
Forskning, innovation och konkurrenskraft – vad krävs för att Sverige inte ska halka efter?
Sverige är fortfarande ett av världens mest forskningsintensiva länder. En ny rapport från Stockholms Handelskammare visar att Sverige 2023 investerade motsvarande 3,6 procent av BNP i forskning och utveckling (FoU) – en högre andel än både USA och EU-genomsnittet. Det är ett styrkebesked som vittnar om en stark tradition av innovation, kunskap och tekniskt kunnande. Men rapporten är samtidigt tydlig: detta försprång kan inte tas för givet.
Den globala konkurrensen hårdnar
Andra länder, inte minst USA och flera asiatiska ekonomier, ökar sina FoU-satsningar snabbt och målmedvetet. Även inom Europa rör sig utvecklingen fort, där länder som Tyskland, Belgien och Irland i högre grad lyckas attrahera nya investeringar. Rapporten pekar på en tydlig risk: nya FoU-etableringar hamnar allt oftare utanför Sverige, trots att svenska företag fortsatt investerar betydande belopp i forskning. Utmaningen handlar därför inte bara om hur mycket som investeras, utan var investeringarna faktiskt genomförs.
Kompetensförsörjning – den kritiska flaskhalsen
Ett genomgående tema i rapporten är kompetens. Svenska företag inom tech, life science, industri och andra kunskapsintensiva branscher vittnar om ökande svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Behovet av ingenjörer, forskare och specialister inom STEM-områdena växer snabbt, samtidigt som konkurrensen om dessa personer är global.
Rapporten visar också att:
-
en betydande del av framtidens jobb kräver hög specialisering
-
internationell rekrytering är avgörande för fortsatt tillväxt
-
regioner som Stockholm-Uppsala spelar en nyckelroll som motorer för hela Sveriges innovationskraft
Samtidigt riskerar tillväxthinder inom regelverk, tillståndsprocesser och praktiska etableringsfrågor att bromsa utvecklingen.
FoU är platsbundet
Forskning och utveckling sker inte i ett vakuum. Den är i hög grad knuten till:
-
specifika regioner
-
universitet och forskningsmiljöer
-
industriella kluster och testbäddar
Rapporten visar att omkring 30 procent av Sveriges FoU-investeringar sker i Stockholms län, och att Stockholm-Uppsala-regionen står för en mycket stor andel av landets produktivitet, tillväxt och högkvalificerade arbetstillfällen. För att dessa miljöer ska fortsätta utvecklas krävs inte bara kapital och forskning – utan fungerande samhällsstrukturer runt omkring.
När helheten avgör
Mot slutet av rapporten blir det tydligt att Sveriges konkurrenskraft ytterst avgörs av hur väl olika politikområden samverkar: innovationspolitik, utbildning, arbetsmarknad och etableringsförutsättningar. Hit hör även frågor som ofta hamnar i bakgrunden, men som i praktiken är avgörande för att investeringar ska bli verklighet.
En sådan fråga är bostadssituationen för den kvalificerade arbetskraft som FoU-satsningarna är beroende av. När forskare, ingenjörer och specialister snabbt behöver kunna flytta mellan länder, regioner och projekt, blir tillgången till flexibla boendelösningar en del av konkurrenskraften – även om den sällan nämns i innovationsdebatten.
Ska Sverige fortsätta vara ett attraktivt land för forskning, utveckling och investeringar krävs därför ett helhetsperspektiv där även dessa praktiska förutsättningar fungerar.
Läs gärna mer:
“En injektion av forskning och utveckling – för Sveriges konkurrenskraft”, Stockholms Handelskammare, januari 2026.
https://stockholmshandelskammare.se/rapporter/en-injektion-av-forskning-och-utveckling-for-sveriges-konkurrenskraft/
Lissabon lyfter restriktioner för korttidsuthyrning – vad kan Sverige lära av detta?
Staden Lissabon har tagit ett betydande steg i sin bostads- och turistpolitik: efter år med strikta begränsningar för korttidsuthyrning (short-term rentals) har kommunen nu upphävt förbudet och öppnat upp för att nya licenser återigen kan utfärdas för korttidsuthyrning av bostäder. Beslutet är ett svar på erfarenheter som visar att de tidigare reglerna inte uppnådde sitt mål att förbättra tillgången på bostäder eller göra staden mer prisvärd för boende – snarare bidrog de till att begränsa utbudet utan att bromsa prisutvecklingen.
Vad har förändrats?
Under de senaste åren hade Lissabon infört restriktioner som i praktiken stoppade utfärdandet av nya korttidsuthyrningslicenser i stora delar av staden. Detta liknade åtgärder som setts i andra europeiska städer där man försökt bromsa turist- och besöksboenden för att skydda den ordinarie bostadsmarknaden. Men erfarenheterna har visat att dessa begränsningar:
-
Inte lett till lägre bostadspriser eller bättre prisvärdhet för boende;
-
Bidragit till snabbare hyres- och ägarprisökningar än tidigare;
-
Pressat hotellpriser uppåt och minskat tillgängliga boendealternativ för besökare.
Mot denna bakgrund har Lissabon nu återinfört möjligheten att utfärda nya licenser, och korttidsuthyrningar kan i viss utsträckning utgöra upp till omkring 10 % av det totala bostadsutbudet i staden – ett steg som lyfter restriktionerna men samtidigt ger utrymme för fortsatt erbjuda flexibilitet i boendeformer.
Lärdomar för Sverige
För Sverige är detta utvecklingsdrag i Lissabon intressant av flera skäl, särskilt i debatten om företagsbostäder, flexibla boendelösningar och hyresmarknadens struktur:
1. Restriktioner löser ökar inte tillgången till bostäder
Lissabons erfarenhet tyder på att hårda förbud inte per automatik leder till mer tillgängliga bostäder för långsiktigt boende – ett perspektiv som är viktigt att ta med i svenska debatter om exempelvis korttidsmarknadens roll i större städer.
2. Flexibilitet kan vara en del av lösningen
Att öppna upp för fler boendeformer — snarare än att stänga ner alternativ — kan bidra till att utnyttja befintligt bestånd mer effektivt. För företagsbostäder, bostäder för tillfälliga uppdrag, projektanställningar eller internationella talanger är flexibilitet en absolut nyckel.
3. Reglering behöver vara balanserad och målstyrd
Erfarenheter från Lissabon visar vikten av att utforma regler som verkligen adresserar tillgång och efterfrågan — och att vara beredd att justera om resultatet inte motsvarar målen. Det är en lärdom som även svenska beslutsfattare bör ta till sig när man diskuterar reformer.
Slutsats
Lissabons beslut att lyfta restriktionerna för korttidsuthyrning ger oss en tydlig påminnelse: Boendepolitik måste utgå från vad som faktiskt fungerar i praktiken. Det innebär att tillgång till flexibla boendelösningar, oavsett om det är korttidsuthyrning eller företagsbostäder, måste hanteras med ett helhetsperspektiv som främjar både tillväxt och tillgänglighet – snarare än att i första hand begränsa utbudet. Sverige står inför sina egna utmaningar i bostadsmarknaden. Erfarenheter från andra europeiska städer bidrar med värdefulla insikter om hur policyförändringar kan ge bättre utrymme för boendeformer som stärker både arbetsmarknadens rörlighet och människors möjligheter att hitta tak över huvudet.
Läs mer här:
https://shorttermrentalz.com/news/lisbon-lifts-short-term-rental/


