Ytterligare 500 entreprenörsbostäder planeras i Luleå

Behovet av tillfälliga bostäder är stort när Luleås omfattande industriinvesteringar nu genomförs. Totalt bedöms mellan 4 000 och 5 000 behöva någonstans att bo under de kommande åren. Företagsbostadsbolagens medlem Företagsbostäder svarar redan för en betydande del av kapaciteten genom den pågående etableringen av omkring 2 000 boendeplatser på Storporsön. Hittills står 216 bostäder färdiga och utbyggnaden fortsätter etappvis.

Nu rapporterar NSD att ytterligare 500 entreprenörsbostäder ska tillkomma på Storporsön genom en annan aktör. Det är ett välkommet tillskott, men behovet av fler bostadslösningar är fortsatt stort.

– Att vår medlem Företagsbostäder bygger omkring 2 000 boendeplatser visar vilken avgörande roll branschen spelar för industrins kompetensförsörjning. Det är positivt att ytterligare en aktör nu bidrar med 500 platser. För att Luleås stora investeringar ska kunna genomföras krävs flera professionella aktörer och ett nära samarbete mellan näringsliv och kommun, säger Niclas Blåklinth, ordförande för Företagsbostadsbolagen.

Utvecklingen i Luleå visar att företags- och entreprenörsbostäder är en grundläggande del av infrastrukturen kring stora industri- och samhällsprojekt. Välplanerade boenden gör det möjligt att ta emot nödvändig arbetskraft utan att skapa onödig press på den ordinarie bostadsmarknaden.

Läs mer hos NSD.

 


Första blockhyresavtalet enligt den nya gemensamma avtalsmallen godkänt av Hyresnämnden

Nu har det första avgörandet kommit där den nya avtalsmallen för blockhyra av företagsbostäder, framtagen gemensamt av Företagsbostadsbolagen (FBB) och Hyresbostadsägarna Stockholm, har använts.

Hyresnämnden i Stockholm har lämnat tillstånd till ett blockhyresavtal mellan en fastighetsägare och en företagsbostadsaktör. Avtalet omfattar 11 lägenhetsenheter och bygger på den gemensamma avtalsmall som FBB och Hyresbostadsägarna Stockholm tog fram inför att de nya reglerna om blockhyra trädde i kraft den 1 juli 2026. Det är ett viktigt första praktiskt kvitto på det arbete som gjorts för att omsätta den nya lagstiftningen i tydliga och fungerande avtal för marknaden.

Den nya lagstiftningen skapar särskilda förutsättningar för blockhyra för företagsbostäder. I det nu prövade avtalet används modellen där blockhyresgästen fungerar som mellanhand och lägenheterna vidareupplåts till juridiska personer för bostad åt personer med anknytning till verksamheten, exempelvis anställda, uppdragstagare, konsulter och projektanställda både i privat och offentlig sektor.

För FBB och Hyresbostadsägarna Stockholm har en viktig utgångspunkt varit att den nya lagstiftningen också måste fungera i praktiken. Fastighetsägare och företagsbostadsaktörer behöver tydliga och rättssäkra avtalsverktyg som skapar förutsägbarhet genom hela upplåtelsekedjan.

Att Hyresnämnden nu har lämnat tillstånd till det första blockhyresavtal som upprättats med den gemensamma mallen är därför en viktig milstolpe. Hyresnämnden beslutade den 20 juli 2026 att avtalet får innehålla villkor enligt 12 kap. 1 e § jordabalken. Avgörandet är samtidigt ett konkret exempel på vad samverkan mellan olika delar av bostadsmarknaden kan åstadkomma. När branschens praktiska erfarenheter möter fastighetsägarnas perspektiv kan den nya lagstiftningen omsättas i lösningar som fungerar i verkligheten.

Vi vill därför rikta ett särskilt tack till Hyresbostadsägarna Stockholm för ett mycket konstruktivt samarbete kring avtalsmallen, liksom till våra medlemsföretag och andra aktörer som bidragit med erfarenheter och kunskap under arbetet. Nu fortsätter arbetet med att skapa tydliga spelregler och en professionell, transparent och långsiktigt hållbar marknad för företagsbostäder i Sverige.

En bransch. En röst. En framtid.

Hyresbostadsägarna Stockholm


Sommarkrönika från Manuela - Beautiful Apartments

Varför service är mer än ett jobb. Det är ett kall. - Krönika av Manuela Zerega, VD Beautiful Apartments

Jag tror att man har det i sig. Den där drivkraften att vilja ta hand om människor, att
instinktivt uppfatta ett behov och vilja möta det. Hos mig fanns den känslan långt innan jag
hade ord för den. Redan som barn förstod jag att det finns något djupt tillfredsställande i att göra någon
annans dag lite bättre. Att lösa ett problem, välkomna någon, få en trött människa att känna
sig sedd. Den känslan har följt mig genom hela livet.

Och kanske är det inte förvånande. Forskning inom personlighetspsykologi, bland annat den
välkända femfaktormodellen (Big Five) som är ett av de mest etablerade verktygen inom
psykologin, tyder på att egenskaper som empati, samarbetsvilja och omtänksamhet till stor
del är medfödda. Studier pekar på att personlighetsdrag har en betydande ärftlig
komponent, och att dessa grundläggande tendenser framträder redan tidigt i livet. Det
bekräftar något jag alltid känt intuitivt: att viljan att ta hand om andra inte är något man
tillägnar sig på en kurs. Det är något man bär på, eller inte.

En röd tråd genom livet

Sedan tonåren har jag arbetat inom service, på café, som guide, på turistbyrå och hotell. Det
gemensamma för alla de rollerna var inte titeln eller lönen, utan mötet med människan på
andra sidan. Ögonblicket när någon kom in stressad, förvirrad eller utmattad och gick
därifrån en aning lättare till sinnes. Det är i den kontakten något verkligen tänds hos mig. Jag
har alltid också varit den i bekantskapskretsen som funnits där när det behövs, den som
stöttat vänner efter en tung kväll. Det är inget jag aktivt valt, utan en del av vem jag är.
Ett av mina tydligaste minnen från arbetet som guide handlar om något till synes enkelt: att
le. Jag satt längst fram i bussen med mikrofon i hand och berättade om omgivningarna vi
passerade. Turisterna såg knappt mitt ansikte, men jag lärde mig snabbt att det hörs om
man ler när man talar. Det smittar av sig i rösten, i tonen, i närvaron. Det var min första
egentliga lärdom om service: hur du säger något väger tyngre än vad du säger. Tonen
förmedlar omsorg innan orden ens hinner fram.

Det lilla som gör stor skillnad, åt båda håll

Vi har alla upplevt det. Man kliver in i en butik och personalen står försjunken i ett samtal
om kvällen innan, utan att ens lyfta blicken. Inget hej, ingen kontakt, man är osynlig. Eller
receptionisten som möter en med tuggummi i munnen och halvt bortvänd blick. Det kostar
ingenting att hälsa, men frånvaron av det kostar desto mer.

Och sedan finns den andra sidan, den som sitter kvar i minnet och formar hur man själv vill
arbeta. Min dotter hade för många år sedan barnkalas på en laserdome och alla barnen kom
ut i tårar sedan äldre ungdomar tagit över och förstört hela upplevelsen. Det var en
situation som lätt hade kunnat viftas bort med ett axelryck. Men så blev det inte. Vd:n för
anläggningen ringde personligen upp och bjöd in samtliga barn att komma tillbaka, helt
kostnadsfritt och med hela stället för sig själva. Det som kunde ha blivit ett trist minne
vändes till en av barnens roligaste dagar. Det har nu gått över tio år och jag minns det
fortfarande, inte bara för att det var generöst, utan för att de dessutom följde upp och
berättade hur värdefull vår återkoppling hade varit för dem.
Det är det som är äkta service. Inte att allt alltid blir rätt, utan att man tar ansvar när det går
fel och gör det med uppriktighet och hjärta.

Jag tror starkt på att alltid vara ärlig med feedback, särskilt när man är missnöjd, men sättet
man gör det på spelar lika stor roll som innehållet. Återkoppling som ges i syfte att lära och
förbättra är värdefull. Återkoppling som ges i affekt, för att klaga eller vara obehaglig, skapar
ingenting konstruktivt. För den som tar emot kritik gäller samma princip som alltid: tonen,
leendet, närvaron. Det är fullt möjligt att vända en person som kommer in besviken och
irriterad till någon som lämnar med en positiv känsla. Inte genom att ignorera problemet,
utan genom att bemöta det med lugn, lyhördhet och en uppriktig vilja att hitta en lösning.

Förebilder finns, om man letar

Ibland frågar jag mig varför service av hög klass fortfarande känns som ett undantag snarare
än en självklarhet. Och ibland hittar man svaret i de bolag som faktiskt lyckas. ICA och
Systembolaget är två svenska exempel som sticker ut. De är välkända och ofta omtyckta,
och det är ingen slump. Det märks att de satsar på att utbilda sin personal i bemötande.
Medarbetarna är trevliga, hjälpsamma och tillmötesgående utan att vara påträngande. De
hälsar, de finns där om man behöver hjälp, och de ger utrymme åt den som vill vara ifred.
Det låter enkelt, men det kräver träning, medvetenhet och en organisationskultur som
verkligen prioriterar kunden.

Det är den typen av kultur jag drömmer om att bidra till att sprida. Om jag en dag skulle
starta något nytt, vore drömmen att utbilda personal i just service. För finns det något finare
erkännande än att ha gjort en kund uppriktigt nöjd? Att ha vänt en upplevelse, löst ett
problem eller helt enkelt fått någon att känna sig sedd och välkommen?

Att lyssna är en konst

Det var när jag studerade utomlands, i USA, Italien och Frankrike, som jag på allvar förstod
hur avgörande bemötandet är för hur man mår och presterar. Att navigera i ett nytt land, på
ett nytt språk och i en ny kultur är påfrestande och tidskrävande på ett sätt som är svårt att
föreställa sig för den som aldrig upplevt det. Man är sårbar och ensam så rätt bemötande
kan utgöra hela skillnaden mellan att trivas och att kämpa. Det minnet bär jag med mig varje
dag.
Inom servicebranschen lär man sig snabbt att en bra produkt inte räcker. Man måste lyssna,
verkligen lyssna, på vad människan framför dig faktiskt behöver, inte på vad man antar att
hon behöver. Och man måste våga fråga. Jag minns hur vi en gång systematiskt frågade
gäster i våra företagsbostäder vad de värdesätter mest i ett temporärt boende. Svaren var
ibland väntade: en bekväm säng, snabbt internet. Men ibland kom överraskningarna. Vid ett
tillfälle hamnade handtvål i topp. Inte lyxen, inte läget, utan handtvål. Det är en påminnelse
om hur avgörande det är att fråga, snarare än att anta. Verklig omsorg visar sig i detaljerna.

Lösningsorientering som drivkraft

Något som genomsyrar god service är en grundläggande vilja att hitta lösningar. Inte att
avfärda, utan att ställa sig frågan: hur kan vi lösa det här? Det är ett förhållningssätt som
kräver kreativitet, tålamod och ett uppriktigt intresse för den andra personens situation. De
bästa serviceupplevelserna jag sett och tagit del av handlar sällan om att allt löpte
friktionsfritt från start. De handlar om att någon tog sig tid att verkligen förstå problemet
och sedan hittade en väg framåt. Erfarenheten visar också att de högsta betygen ofta ges
just när ett problem som uppstått längs vägen hanteras smidigt och med omsorg. Det är den
upplevelsen jag alltid strävar efter att ge.

I en värld där allt går fort och där AI förändrar spelplanen

Vi lever i en tid där förväntningarna på omedelbar respons är högre än någonsin och där den
tekniska utvecklingen förändrar hur vi kommunicerar i grunden. AI har på kort tid blivit ett
kraftfullt verktyg för många bolag, oss inkluderade. Det har effektiviserat processer,
förbättrat hemsidor, möjliggjort smarta chattfunktioner och hjälpt oss att svara snabbare
och mer träffsäkert. Jag är uppriktigt tacksam för den hjälpen.
Men det finns en risk som jag ofta återkommer till. När automatiseringen tar över alltför
mycket av kommunikationen riskerar vi att tappa något ovärderligt: den mänskliga
kontakten. Vi har alla känt frustrationen av att försöka nå en kundtjänst och mötas av ett
oändligt träd av automatiserade svar, utan möjlighet att faktiskt tala med en människa. Det
är raka motsatsen till vad god service ska vara.

Nyckeln ligger i balansen. AI kan och bör hantera mycket: rutinfrågor, snabba svar,
tillgänglighet dygnet runt. Men bolag måste bli bättre på att känna av när det är dags för en
människa att ta vid. När problemet är komplext, när kunden är upprörd, när situationen
kräver empati, omdöme och närvaro. Det kan ingen algoritm ersätta. Tekniken ska vara ett
stöd för servicen, aldrig en ersättning för den.

Service som värdegrund, i vardagen och i bolaget

Allt det här är något jag försöker låta genomsyra det bolag jag drivit de senaste 14 åren och
arbetet med mina medarbetare varje dag. Inte som en policy eller ett ledningsdokument,
utan som ett levt förhållningssätt. Hur vi svarar i telefon, hur vi hanterar en reklamation, hur
vi tar emot en gäst som är trött och stressad efter en lång resa. Det är i de stunderna
kulturen sätts på prov och det är där man kan göra verklig skillnad.

Jag brinner för service därför att jag är övertygad om att det gör skillnad. Inte bara för
individen som får hjälp, utan i förlängningen för hela organisationer, hela projekt och hela
samhällen. En människa som känner sig trygg och sedd presterar bättre, bidrar mer och mår
bättre. Det är inte romantik, det är verklighet.

Och det är en daglig påminnelse om varför jag en gång började. Inte enbart för att bygga ett
bolag att vara stolt över, utan för att jag alltid velat ta hand om människor. Det råkar bara
ha blivit mitt yrke också.

Service lönar sig, på riktigt
Ibland framställs god service som något mjukt, en trevlig extra krydda som är fin att ha men
svår att motivera ekonomiskt. Jag ser det tvärtom. Service är inte en kostnad, det är en av
de mest lönsamma investeringar ett bolag kan göra. En nöjd kund kommer tillbaka, en
verkligt nöjd kund berättar för andra. Den kunden behöver ingen dyr marknadsföring för att
lockas tillbaka och kostar inte tid och resurser att återvinna när något gått snett.
Det är i mötet, i tonen och i lyhördheten som lojalitet byggs, och lojala kunder är grunden
för långsiktig lönsamhet. Att vinna en ny kund kostar alltid mer än att behålla en befintlig.
Ett gott bemötande när det uppstår problem kan dessutom förvandla en missnöjd kund till
en av de mest trogna. Jag har sett det gång på gång: de kunder som stannar längst och
rekommenderar oss varmast är ofta just de vi en gång hjälpte igenom en besvärlig situation.
Service och affär är inte varandras motsatser. De är samma sak, sett ur olika vinklar.

En sommarhälsning

Så när sommaren nu är här vill jag önska alla en riktigt fin och avkopplande sommar. Passa
på att vara ledig, att vara närvarande med dem ni tycker om och att låta er själva bli väl

omhändertagna. För oss som brinner för att ta hand om andra är det lätt att glömma att
också ta emot omsorg eller helt glömma bort sig själv.
Vila upp er, njut av det ljusa och det långsamma och kom tillbaka med ny energi.
GLAD SOMMAR!

Manuela Zerega är VD för Beautiful Apartments och en av grundarna av
Företagsbostadsbolagen (FBB). Hon har arbetat inom servicebranschen i över 20 år.


Hostini ansluter sig till Företagsbostadsbolagen

Företagsbostadsbolagen (FBB) välkomnar Hostini som ny medlem i branschorganisationen.

Hostini är en etablerad aktör inom företagsbostäder och tillfälliga boendelösningar och erbjuder bostäder till företag, internationella medarbetare och privatpersoner med behov av flexibelt boende. Genom ett starkt fokus på kvalitet, service och långsiktiga relationer har företaget etablerat sig som en uppskattad aktör på den svenska marknaden.Bakom Hostini står entreprenören Hedvig Gustafsson, som byggt upp verksamheten med ambitionen att erbjuda professionella och trygga boendelösningar där både kundupplevelse och kvalitet står i centrum.

Ett gemensamt ansvar för branschens utveckling

Företagsbostadsmarknaden har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Med den nya lagstiftningen om blockhyra och företagsbostäder som trädde i kraft den 1 juli 2026 finns nu bättre förutsättningar att utveckla en trygg, transparent och långsiktigt hållbar marknad. Det är också bakgrunden till att allt fler seriösa aktörer väljer att ansluta sig till Företagsbostadsbolagen.

"Vi är glada att kunna meddela att Hostini nu är medlem i Företagsbostadsbolagen (FBB). Vi ser fram emot att tillsammans med Sveriges ledande aktörer bidra till en mer flexibel, hållbar och professionell marknad för företagsbostäder. Genom samarbete, kunskapsutbyte och gemensam utveckling vill vi vara med och skapa ännu bättre förutsättningar för företag, fastighetsägare och boende."

– Hedvig Gustafsson, grundare av Hostini

Tillsammans bygger vi framtidens företagsbostadsmarknad

FBB arbetar för att stärka branschen genom gemensamma standarder, kunskapsutbyte, utbildning och dialog med myndigheter och beslutsfattare. Ju fler seriösa aktörer som engagerar sig, desto starkare blir branschens gemensamma röst. Vi är därför mycket glada över att hälsa Hedvig Gustafsson och Hostini välkomna till Företagsbostadsbolagen och ser fram emot ett nära samarbete för att fortsätta utveckla den svenska marknaden för företagsbostäder.


Sommarkrönika från Helena - Bostad Direkt

När samhället rör sig framåt

Sommaren är en tid för återhämtning, men också för reflektion. När tempot saktar ner finns det utrymme att fundera över vad som verkligen gör skillnad – både i arbetslivet och i samhället.

För mig har det senaste året varit fyllt av förändring. Som vd för Bostad Direkt har jag haft förmånen att tillsammans med fantastiska kollegor arbeta för en mer flexibel och fungerande bostadsmarknad. Ett arbete som blivit extra meningsfullt i och med att riksdagen nyligen antagit de nya reglerna för en mer flexibel hyresmarknad.

Bostad Direkt är medlem i Företagsbostadsbolagen (FBB), som under många år drivit frågan om modernare regler för företagsbostäder och blockuthyrning. Att se detta arbete bära frukt är inspirerande. Den nya lagstiftningen innebär bättre förutsättningar för företag att rekrytera kompetens, för internationella talanger att etablera sig i Sverige och för människor att snabbare hitta ett tryggt boende när livet förändras.

Det påminner mig om att utveckling sällan sker över en natt. De bästa resultaten kommer när människor och organisationer arbetar tillsammans med tålamod, långsiktighet och en gemensam vision. I vårt arbete möter vi dagligen människor som står inför ett nytt kapitel – ett nytt jobb, en flytt till Sverige eller en ny stad. För dem är en bostad inte bara fyra väggar och ett tak. Den är början på något nytt. Det är därför jag fortfarande känner samma drivkraft varje morgon när jag går till jobbet.

Nu ser jag fram emot några lugna sommardagar med familj, golf, god mat och tid att samla energi. För när hösten kommer väntar nya möjligheter – och med den nya lagstiftningen har vi också fått ännu bättre förutsättningar att fortsätta utveckla en bostadsmarknad som fungerar för fler.

Jag vill önska er alla en riktigt fin sommar.

Helena Ekman

VD, Bostad Direkt Stockholm AB


Sveriges nya regler för företagsbostäder väcker internationellt intresse

Under veckan hade Företagsbostadsbolagen (FBB) ett uppskattat möte med representanter för ASAP – The Association of Serviced Apartment Providers, den internationella branschorganisationen för serviced apartments och corporate housing. ASAP representerar professionella aktörer inom serviced accommodation och arbetar globalt för att utveckla branschstandarder, kvalitet och god praxis. Mötet kretsade kring Sveriges nya lagstiftning om företagsbostäder, som träder i kraft den 1 juli 2026, och det arbete som FBB bedrivit under de senaste åren tillsammans med politiker, myndigheter och andra berörda aktörer. Vi fick möjlighet att dela med oss av våra erfarenheter från lagstiftningsprocessen – från de första dialogerna om behovet av förändring till hur branschen gemensamt arbetat för att skapa en modern och rättssäker reglering för företagsbostäder.

Samma utmaningar – olika länder

Samtalet visade att många av de utmaningar som Sverige har hanterat nu också diskuteras i andra europeiska länder. I Storbritannien pågår exempelvis en diskussion om att skärpa reglerna för korttidsuthyrning. Syftet är i huvudsak att begränsa uthyrning för fritids- och turiständamål, eftersom lagstiftaren anser att sådan uthyrning kan minska utbudet av bostäder för långsiktiga hyresgäster. Samtidigt finns en risk att lagstiftning som riktar sig mot turistuthyrning även träffar professionellt bedrivna företagsbostäder och serviced apartments – trots att de fyller en helt annan funktion.

Företagsbostäder är en del av lösningen

FBB:s utgångspunkt är att företagsbostäder inte konkurrerar med den långsiktiga hyresmarknaden på samma sätt som rena semesterbostäder. Tvärtom fyller de ett viktigt samhällsbehov. De möjliggör att människor kan:

  • flytta till en ny stad för ett arbete,
  • genomföra tidsbegränsade projekt,
  • arbeta som konsulter eller specialister under en begränsad period,
  • rekryteras internationellt,
  • eller få en trygg bostad när den ordinarie bostaden tillfälligt inte kan användas, exempelvis efter en vatten- eller brandskada.

I en tid där kompetensförsörjning är en av Europas största utmaningar blir möjligheten att erbjuda tillfälliga bostäder en viktig del av ett väl fungerande arbetsliv.

Effektiv användning av det befintliga bostadsbeståndet

Företagsbostäder handlar inte bara om flexibilitet för arbetsgivare. De bidrar också till ett mer effektivt nyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Genom professionellt förvaltade och reglerade lösningar kan samma bostäder användas av olika personer under olika perioder, beroende på arbetslivets och samhällets behov. Det skapar rörlighet utan att nya bostäder behöver byggas för varje tillfälligt behov. FBB menar därför att lagstiftningen bör skilja tydligt mellan professionellt bedrivna företagsbostäder och korttidsuthyrning som huvudsakligen riktar sig till fritidsresenärer.

Ett fortsatt internationellt samarbete

Vi uppskattar möjligheten att dela erfarenheter med ASAP och andra internationella branschorganisationer. Utmaningarna kring bostadsförsörjning, arbetskraftens rörlighet och internationell kompetensförsörjning är gemensamma för många länder. Genom dialog och erfarenhetsutbyte kan vi bidra till bättre regleringar som både värnar bostadsmarknaden och skapar förutsättningar för företag att växa och rekrytera den kompetens de behöver. FBB ser fram emot ett fortsatt nära samarbete med internationella aktörer för att utveckla en professionell, transparent och hållbar marknad för företagsbostäder. För FBB är det självklart att vara en aktiv del av den utvecklingen.

Fakta: Varför behövs företagsbostäder?

Företagsbostäder fyller en viktig funktion på en modern och rörlig arbetsmarknad. De gör det möjligt för människor att snabbt komma på plats när arbete, studier eller andra livssituationer kräver ett tillfälligt boende. De används bland annat vid:

  • internationell och nationell rekrytering,
  • konsult- och projektuppdrag,
  • tillfälliga arbetsplaceringar,
  • etablering av nya verksamheter,
  • inflyttning till en ny stad innan permanent bostad har ordnats,
  • försäkringsärenden, exempelvis vid brand- eller vattenskador,
  • forskning, akademiska utbyten och specialistuppdrag.

Genom att erbjuda professionellt förvaltade och flexibla bostäder bidrar företagsbostäder till att stärka arbetsmarknadens rörlighet och göra det enklare för företag att rekrytera rätt kompetens. Samtidigt används det befintliga bostadsbeståndet mer effektivt genom att bostäder kan möta tillfälliga behov under olika perioder i stället för att stå tomma eller kräva nyproduktion för varje enskild situation.


Alla ser problemet – men inte lösningen

En analys av riksdagspartiernas syn på företagsbostäder, rörlighet och kompetensförsörjning inför valet 2026

Under våren 2026 har FöretagsBostadsBolagen ställt samma frågor till riksdagspartiernas bostadspolitiska företrädare om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Syftet har varit enkelt: att skapa en transparent bild av hur partierna ser på företagsbostäder och vilken roll de anser att dessa bör spela på framtidens bostadsmarknad. Efter att ha gått igenom svaren framträder en intressant bild. Den största skiljelinjen handlar inte om huruvida Sverige har ett problem. Tvärtom råder det en närmast total enighet om att bostadsmarknaden i dag försvårar rörligheten på arbetsmarknaden. Det som skiljer partierna åt är hur de vill lösa problemet.

En ovanligt bred samsyn om problembilden

Nästan samtliga partier – från Moderaterna till Socialdemokraterna och Miljöpartiet – beskriver bostadsmarknaden som ett hinder för kompetensförsörjning, tillväxt och arbetskraftens rörlighet. Flera lyfter att människor inte kan flytta dit jobben finns. Andra pekar på att företag får svårare att rekrytera eller att investeringar riskerar att utebli när bostäder saknas. Detta är också den bild som under lång tid förts fram av näringslivet, regionala handelskammare och industrin. Liknande slutsatser återkommer i analyser från bland annat OECD, IMF, EU-kommissionen och ett flertal svenska utredningar. Den svenska bostadsmarknadens låga rörlighet lyfts återkommande fram som ett hinder för arbetsmarknadens funktionssätt och landets ekonomiska utveckling. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att det råder så pass stor politisk samsyn om själva problemet.

Grupp 1: Företagsbostäder som en del av lösningen

Hit hör:

  • Moderaterna
  • Kristdemokraterna
  • Liberalerna
  • Centerpartiet
  • Sverigedemokraterna

Trots vissa skillnader i övrig bostadspolitik är svaren från dessa partier förvånansvärt samstämmiga. De ser företagsbostäder som ett viktigt eller nödvändigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. De stödjer:

  • tydligare regler för företagsbostäder
  • blockhyra
  • arbetsgivare som hyrespart
  • flexibel hyressättning för tillfälliga boenden

Gemensamt för partierna är också att de står bakom eller välkomnar den nya lagstiftningen om företagsbostäder och blockhyra. Ur detta perspektiv ses företagsbostäder inte som ett undantag från bostadsmarknaden utan som ett verktyg för att få arbetsmarknaden att fungera bättre.

Konsekvensen av denna linje är:

  • fler företagsbostäder
  • ökad rörlighet
  • bättre möjligheter att rekrytera nationell och internationell kompetens
  • större möjligheter att genomföra industriella investeringar och etableringar

Grupp 2: Företagsbostäder behövs – men regeringen har valt fel modell

Hit hör:

  • Socialdemokraterna
  • Miljöpartiet

Det som gör dessa partier särskilt intressanta är att de delar stora delar av problembilden med grupp 1. Båda partierna accepterar att företagsbostäder fyller en funktion men båda partierna beskriver också bostadsmarknaden som ett hinder för arbetsmarknadens rörlighet och kompetensförsörjning. Men samtidigt motsätter de sig centrala delar av den reform som nu införs. De är mer skeptiska till:

  • flexibel hyressättning
  • anpassad hyra
  • större avsteg från den traditionella hyresmodellen

Detta väcker en intressant fråga. Om företagsbostäder behövs för att stärka kompetensförsörjningen – hur ska de då fungera i praktiken om de verktyg som den nya lagstiftningen bygger på tas bort eller begränsas? Det är en fråga som inte får något helt tydligt svar i materialet. För företag som verkar internationellt eller behöver rekrytera tillfälligt till större projekt kan skillnaden mellan dessa modeller få betydande praktiska konsekvenser.

Grupp 3: Företagsbostäder som undantag snarare än lösning

Vänsterpartiet intar en tydligt avvikande position. Partiet delar uppfattningen att bostadsmarknaden har problem men motsätter sig stora delar av den nya lagstiftningen om företagsbostäder och blockhyra.

Vänsterpartiet ser risker med:

  • flexibel hyressättning
  • blockhyra
  • särskilda regler för företagsbostäder

Partiets fokus ligger i stället på att bygga fler traditionella hyresrätter och stärka hyresgästernas skydd. Det är en konsekvent linje utifrån partiets bostadspolitiska utgångspunkter. Samtidigt innebär den att företagsbostäder får en betydligt mer begränsad roll som verktyg för kompetensförsörjning. Här uppstår också den kanske mest grundläggande frågan i hela debatten: Om den ordinarie bostadsmarknaden under lång tid inte lyckats tillgodose arbetsmarknadens behov – hur ska problemen lösas genom att behålla ett system och åtgärder vi redan har idag?

Den verkliga skiljelinjen

Efter att ha gått igenom samtliga svar framstår den viktigaste skiljelinjen som tydlig. Den handlar inte om huruvida bostadsmarknaden påverkar arbetsmarknaden som det råder i stort sett enighet om. Den handlar i stället om hur mycket flexibilitet som behövs för att lösa problemen.

Fem partier ser företagsbostäder som ett aktivt verktyg för att öka rörligheten. Två partier accepterar behovet men vill hålla lösningen närmare den traditionella hyresmodellen. Ett parti vill i huvudsak lösa problemen inom ramen för den ordinarie bostadsmarknaden.

Det innebär att valet 2026 inte bara handlar om bostadspolitik. Det handlar också om synen på arbetsmarknadens rörlighet, kompetensförsörjning och Sveriges förmåga att attrahera investeringar i en tid när konkurrensen om arbetskraft och kompetens blir allt hårdare. Frågan är inte längre om bostadsmarknaden påverkar Sveriges konkurrenskraft utan den fråga väljarna och partierna nu behöver besvara är hur långt man är beredd att gå för att göra något åt det.

 

 


Centerpartiet: Företagsbostäder är ett nödvändigt komplement på en bostadsmarknad som inte fungerar

Som en del av FöretagsBostadsBolagens artikelserie inför valet 2026 har samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

För Alireza Akhondi och Centerpartiet är kopplingen mellan bostadsmarknaden och Sveriges kompetensförsörjning tydlig. Partiet menar att problemen på bostadsmarknaden försvårar både företagens möjligheter att växa och människors möjligheter att utbilda sig och arbeta där behovet av kompetens finns. Alireza Akhondi är riksdagsledamot för Centerpartiet och partiets bostadspolitiske talesperson. Han har under flera år varit en av Centerpartiets främsta företrädare i frågor som rör bostadsmarknad, byggande och integration. I bostadsdebatten har han bland annat argumenterat för ökad rörlighet, friare hyressättning och reformer som sänker trösklarna in på bostadsmarknaden. Centerpartiet beskriver företagsbostäder som ett nödvändigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. Partiet svarar också nej på frågan om dagens bostadsmarknad i tillräcklig grad möjliggör att människor kan flytta dit jobben finns. Partiet framhåller att dagens bostadsmarknad skapar problem för både företag och individer:

"Vi har på många orter sett att problemen på bostadsmarknaden försvårar företags möjlighet att växa och att hitta den kompetens de behöver."

När det gäller företagsbostäder ställer sig Centerpartiet positiva till:

  • tydligare regler för företagsbostäder
  • att arbetsgivare ska kunna stå på hyresavtal
  • en mer flexibel hyressättning utifrån tjänst och tillfällighet.

Partiet menar att företagsbostäder i grunden är en konsekvens av att den ordinarie bostadsmarknaden inte fungerar tillräckligt väl. I sina svar lyfter Centerpartiet att generella reformer av hyresmarknaden skulle minska behovet av särlösningar, men att företagsbostäder i dagens situation fyller en viktig funktion.

"Med den bostadsmarknad vi har är det fullt logiskt att näringslivet söker kompletterande metoder för att den personal man behöver ska kunna finna ett boende."

Centerpartiet lyfter särskilt fram behovet av:

  • friare hyressättning
  • skattereformer som ökar rörligheten
  • förenklade byggregler
  • kortare planprocesser
  • bosparande enligt tysk modell för att underlätta inträdet på bostadsmarknaden.

Centerpartiet stod bakom propositionen En mer flexibel hyresmarknad och har under lång tid argumenterat för reformer som ökar rörligheten på bostadsmarknaden och stärker kopplingen mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad.

Nyckelpositioner

  • Företagsbostäder: nödvändigt komplement
  • Arbetsgivare på hyresavtal: ja
  • Flexibel hyressättning: ja
  • Fokus: rörlighet, kompetensförsörjning och marknadsreformer
  • Betonar: friare hyressättning, bosparande och regelförenklingar

Vad innebär detta i praktiken?

Centerpartiets svar placerar partiet bland de tydligaste förespråkarna för reformer som ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Partiet ser företagsbostäder som ett viktigt verktyg i dagens situation, men betonar samtidigt att behovet av sådana lösningar skulle minska om den ordinarie bostadsmarknaden fungerade bättre. Företagsbostäder ses därför främst som ett komplement till bredare reformer av bostadsmarknaden. Jämfört med flera andra partier i serien lägger Centerpartiet särskilt stor vikt vid marknadsreformer, ökad rörlighet och minskade regleringar som vägar till en bättre fungerande bostadsmarknad.


Kristdemokraterna: Företagsbostäder är en viktig förutsättning för rörlighet och tillväxt

Som en del av FöretagsBostadsBolagens artikelserie inför valet 2026 har samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

För Larry Söder och Kristdemokraterna är kopplingen mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad mycket stark. Partiet beskriver företagsbostäder som ett viktigt och pragmatiskt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden och menar att de fyller en särskild funktion för arbetskraftens rörlighet, inte minst vid tillfälliga uppdrag, etableringar och i tillväxtregioner. Larry Söder är riksdagsledamot för Kristdemokraterna och partiets bostadspolitiske talesperson. Han har under många år arbetat med frågor som rör bostadsmarknad, byggande och samhällsplanering och har varit en av partiets främsta företrädare i bostadspolitiska frågor. I sina svar konstaterar Kristdemokraterna att dagens bostadsmarknad inte i tillräcklig grad gör det möjligt för människor att flytta dit jobben finns. Partiet pekar på att låg rörlighet, långa köer och höga trösklar har begränsat både människors möjligheter och arbetsmarknadens funktionssätt. Kristdemokraterna beskriver sambandet mellan bostadsmarknad och kompetensförsörjning som en central tillväxt- och välfärdsfråga:

"En välfungerande bostadsmarknad är en grundförutsättning för att Sverige ska kunna attrahera, behålla och utveckla kompetens."

När det gäller företagsbostäder ställer sig Kristdemokraterna positiva till:

  • tydligare regler för företagsbostäder och blockhyra
  • att arbetsgivare ska kunna stå på hyresavtal
  • en mer flexibel hyressättning utifrån tjänst och tillfällighet
  • förbättrade möjligheter till blockuthyrning för att möta arbetsmarknadens behov.

Partiet lyfter särskilt fram de nya reglerna för blockhyra och företagsbostäder som träder i kraft den 1 juli 2026. Enligt Kristdemokraterna skapar reformerna bättre förutsättningar för företag att tillgodose tillfälliga bostadsbehov och rekrytera arbetskraft dit jobben finns. Kristdemokraterna framhåller samtidigt att flexibilitet måste kombineras med transparens och rimliga villkor för de boende. Partiet betonar att det nya regelverket innehåller mekanismer som ska motverka missbruk av systemet.

När det gäller ungas möjligheter på bostadsmarknaden lyfter partiet bland annat:

  • regelförenklingar för ökat bostadsbyggande
  • kortare planprocesser
  • enklare byggkrav för studentbostäder
  • fler upplåtelseformer
  • hyrköp
  • reformerade bolåneregler.

Partiet menar att begränsningar av företagsbostäder riskerar att få betydande konsekvenser för svensk ekonomi:

"En begränsning skulle riskera att kraftigt försämra arbetsmarknadens rörlighet och företagens möjligheter att rekrytera rätt kompetens."

Kristdemokraterna står också bakom propositionen En mer flexibel hyresmarknad och har som regeringsparti varit med och genomfört de reformer som stärker möjligheterna till blockhyra, företagsbostäder och anpassad hyra.

Nyckelpositioner

  • Företagsbostäder: viktigt och pragmatiskt komplement
  • Arbetsgivare på hyresavtal: ja
  • Flexibel hyressättning: ja
  • Fokus: rörlighet, kompetensförsörjning och tillväxt
  • Betonar: tydliga regelverk, blockhyra och rättssäkerhet

Vad innebär detta i praktiken?

Kristdemokraternas svar placerar partiet bland de tydligaste förespråkarna för företagsbostäder som ett verktyg för att stärka arbetsmarknadens funktion. Partiet ser företagsbostäder som en naturlig del av lösningen på dagens kompetens- och bostadsutmaningar och betonar särskilt betydelsen för större investeringar, tillväxtregioner och arbetskraftens geografiska rörlighet. Jämfört med flera andra partier i serien lägger Kristdemokraterna stor vikt vid att koppla samman bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik och tillväxtpolitik. Företagsbostäder ses inte som ett undantag från bostadsmarknaden utan som ett praktiskt verktyg för att få arbetsmarknaden att fungera bättre.


Vänsterpartiet: Företagsbostäder bör inte utvecklas till en parallell bostadsmarknad

Som en del av FöretagsBostadsBolagens artikelserie inför valet 2026 har samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

Andreas Lennkvist Manriquez är bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet och har varit partiets kontaktperson i frågor som rör bostadsmarknad, hyresrätt och byggande. I sitt arbete företräder han partiets bostadspolitiska linje i dialog med organisationer, myndigheter och andra aktörer på bostadsmarknaden. För Vänsterpartiet är utgångspunkten att bostadsmarknaden i första hand ska tillgodose människors behov av trygga och långsiktiga bostäder. Partiet ser med stor skepsis på utvecklingen mot en växande andrahandsmarknad och varnar för att företagsbostäder och blockuthyrning kan bidra till att skapa en parallell bostadsmarknad med svagare skydd för hyresgäster. I sitt svar till Företagsbostadsbolagen beskriver Vänsterpartiet dagens bostadsmarknad som ett hinder för både arbetsmarknadens rörlighet och företagens kompetensförsörjning. Partiet svarar nej på frågan om dagens bostadsmarknad i tillräcklig grad gör det möjligt för människor att flytta dit jobben finns. Samtidigt skiljer sig Vänsterpartiet från flera andra partier genom sin syn på hur problemen bör lösas.

Kritiska till den nya lagstiftningen

I riksdagens behandling av propositionen En mer flexibel hyresmarknad motsatte sig Vänsterpartiet centrala delar av regeringens reformer för företagsbostäder och blockhyra. Partiet föreslog att riksdagen skulle avslå de delar av propositionen som bland annat rör:

  • anpassad hyra för företagsbostäder
  • förändrade regler om blockhyra
  • utökade möjligheter till besittningsavstående
  • uthyrning via mellanhänder inom företagsbostadsmarknaden.

Enligt Vänsterpartiet riskerar förändringarna att urholka hyresgästernas skydd och skapa en mindre transparent hyresmarknad. Partiet lyfter särskilt fram risker kopplade till hyressättning, besittningsskydd och möjligheten för kommersiella mellanhänder att få en större roll på bostadsmarknaden.

Företagsbostäder ska vara ett undantag

Vänsterpartiet menar att företagsbostäder kan fylla en funktion i vissa situationer men att sådana lösningar bör hanteras inom ramen för den ordinarie hyresmarknaden. I motionen framhåller partiet att företagens behov av personalbostäder bör kunna lösas utan att skapa särskilda undantag från hyreslagstiftningens grundläggande skyddsregler. Partiet argumenterar för att bostäder i första hand ska hyras ut direkt till de personer som faktiskt ska bo i dem och att systemet bör innehålla fler kontrollfunktioner än vad den nya lagstiftningen gör.

Fokus på fler hyresrätter

Vänsterpartiet menar att den långsiktiga lösningen på bostadsmarknadens problem är att bygga fler hyresrätter med hyror som vanliga hushåll har råd att efterfråga. Partiet anser att utvecklingen mot en större andrahandsmarknad är ett symtom på att den ordinarie bostadsmarknaden inte fungerar tillräckligt väl och varnar för att allt fler människor riskerar att fastna i otrygga boendeformer med högre kostnader och sämre skydd.

Nyckelpositioner

  • Företagsbostäder: bör vara ett begränsat komplement
  • Arbetsgivare på hyresavtal: restriktiv hållning
  • Flexibel hyressättning: nej
  • Anpassad hyra: nej
  • Nya regler för blockhyra: nej
  • Fokus: hyresgästskydd, bruksvärdessystem och fler traditionella hyresrätter

Vad innebär detta i praktiken?

Vänsterpartiets svar skiljer sig tydligt från de flesta andra partier som hittills deltagit i serien. Partiet delar i stor utsträckning problembilden kring bostadsmarknadens bristande rörlighet men är betydligt mer skeptiskt till företagsbostäder som lösning. Istället betonas behovet av fler traditionella hyresrätter, ett starkt hyresgästskydd och att företagsbostäder inte utvecklas till en mer permanent del av bostadsförsörjningen. Jämfört med flera andra partier innebär Vänsterpartiets linje att större vikt läggs vid att skydda den befintliga hyresmodellen, även om det innebär färre möjligheter till särskilda lösningar kopplade till arbete och tillfälliga bostadsbehov.