Sveriges nya regler för företagsbostäder väcker internationellt intresse

Under veckan hade Företagsbostadsbolagen (FBB) ett uppskattat möte med representanter för ASAP – The Association of Serviced Apartment Providers, den internationella branschorganisationen för serviced apartments och corporate housing. ASAP representerar professionella aktörer inom serviced accommodation och arbetar globalt för att utveckla branschstandarder, kvalitet och god praxis. Mötet kretsade kring Sveriges nya lagstiftning om företagsbostäder, som träder i kraft den 1 juli 2026, och det arbete som FBB bedrivit under de senaste åren tillsammans med politiker, myndigheter och andra berörda aktörer. Vi fick möjlighet att dela med oss av våra erfarenheter från lagstiftningsprocessen – från de första dialogerna om behovet av förändring till hur branschen gemensamt arbetat för att skapa en modern och rättssäker reglering för företagsbostäder.

Samma utmaningar – olika länder

Samtalet visade att många av de utmaningar som Sverige har hanterat nu också diskuteras i andra europeiska länder. I Storbritannien pågår exempelvis en diskussion om att skärpa reglerna för korttidsuthyrning. Syftet är i huvudsak att begränsa uthyrning för fritids- och turiständamål, eftersom lagstiftaren anser att sådan uthyrning kan minska utbudet av bostäder för långsiktiga hyresgäster. Samtidigt finns en risk att lagstiftning som riktar sig mot turistuthyrning även träffar professionellt bedrivna företagsbostäder och serviced apartments – trots att de fyller en helt annan funktion.

Företagsbostäder är en del av lösningen

FBB:s utgångspunkt är att företagsbostäder inte konkurrerar med den långsiktiga hyresmarknaden på samma sätt som rena semesterbostäder. Tvärtom fyller de ett viktigt samhällsbehov. De möjliggör att människor kan:

  • flytta till en ny stad för ett arbete,
  • genomföra tidsbegränsade projekt,
  • arbeta som konsulter eller specialister under en begränsad period,
  • rekryteras internationellt,
  • eller få en trygg bostad när den ordinarie bostaden tillfälligt inte kan användas, exempelvis efter en vatten- eller brandskada.

I en tid där kompetensförsörjning är en av Europas största utmaningar blir möjligheten att erbjuda tillfälliga bostäder en viktig del av ett väl fungerande arbetsliv.

Effektiv användning av det befintliga bostadsbeståndet

Företagsbostäder handlar inte bara om flexibilitet för arbetsgivare. De bidrar också till ett mer effektivt nyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Genom professionellt förvaltade och reglerade lösningar kan samma bostäder användas av olika personer under olika perioder, beroende på arbetslivets och samhällets behov. Det skapar rörlighet utan att nya bostäder behöver byggas för varje tillfälligt behov. FBB menar därför att lagstiftningen bör skilja tydligt mellan professionellt bedrivna företagsbostäder och korttidsuthyrning som huvudsakligen riktar sig till fritidsresenärer.

Ett fortsatt internationellt samarbete

Vi uppskattar möjligheten att dela erfarenheter med ASAP och andra internationella branschorganisationer. Utmaningarna kring bostadsförsörjning, arbetskraftens rörlighet och internationell kompetensförsörjning är gemensamma för många länder. Genom dialog och erfarenhetsutbyte kan vi bidra till bättre regleringar som både värnar bostadsmarknaden och skapar förutsättningar för företag att växa och rekrytera den kompetens de behöver. FBB ser fram emot ett fortsatt nära samarbete med internationella aktörer för att utveckla en professionell, transparent och hållbar marknad för företagsbostäder. För FBB är det självklart att vara en aktiv del av den utvecklingen.

Fakta: Varför behövs företagsbostäder?

Företagsbostäder fyller en viktig funktion på en modern och rörlig arbetsmarknad. De gör det möjligt för människor att snabbt komma på plats när arbete, studier eller andra livssituationer kräver ett tillfälligt boende. De används bland annat vid:

  • internationell och nationell rekrytering,
  • konsult- och projektuppdrag,
  • tillfälliga arbetsplaceringar,
  • etablering av nya verksamheter,
  • inflyttning till en ny stad innan permanent bostad har ordnats,
  • försäkringsärenden, exempelvis vid brand- eller vattenskador,
  • forskning, akademiska utbyten och specialistuppdrag.

Genom att erbjuda professionellt förvaltade och flexibla bostäder bidrar företagsbostäder till att stärka arbetsmarknadens rörlighet och göra det enklare för företag att rekrytera rätt kompetens. Samtidigt används det befintliga bostadsbeståndet mer effektivt genom att bostäder kan möta tillfälliga behov under olika perioder i stället för att stå tomma eller kräva nyproduktion för varje enskild situation.

by Johan

Alla ser problemet – men inte lösningen

En analys av riksdagspartiernas syn på företagsbostäder, rörlighet och kompetensförsörjning inför valet 2026

Under våren 2026 har FöretagsBostadsBolagen ställt samma frågor till riksdagspartiernas bostadspolitiska företrädare om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Syftet har varit enkelt: att skapa en transparent bild av hur partierna ser på företagsbostäder och vilken roll de anser att dessa bör spela på framtidens bostadsmarknad. Efter att ha gått igenom svaren framträder en intressant bild. Den största skiljelinjen handlar inte om huruvida Sverige har ett problem. Tvärtom råder det en närmast total enighet om att bostadsmarknaden i dag försvårar rörligheten på arbetsmarknaden. Det som skiljer partierna åt är hur de vill lösa problemet.

En ovanligt bred samsyn om problembilden

Nästan samtliga partier – från Moderaterna till Socialdemokraterna och Miljöpartiet – beskriver bostadsmarknaden som ett hinder för kompetensförsörjning, tillväxt och arbetskraftens rörlighet. Flera lyfter att människor inte kan flytta dit jobben finns. Andra pekar på att företag får svårare att rekrytera eller att investeringar riskerar att utebli när bostäder saknas. Detta är också den bild som under lång tid förts fram av näringslivet, regionala handelskammare och industrin. Liknande slutsatser återkommer i analyser från bland annat OECD, IMF, EU-kommissionen och ett flertal svenska utredningar. Den svenska bostadsmarknadens låga rörlighet lyfts återkommande fram som ett hinder för arbetsmarknadens funktionssätt och landets ekonomiska utveckling. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att det råder så pass stor politisk samsyn om själva problemet.

Grupp 1: Företagsbostäder som en del av lösningen

Hit hör:

  • Moderaterna
  • Kristdemokraterna
  • Liberalerna
  • Centerpartiet
  • Sverigedemokraterna

Trots vissa skillnader i övrig bostadspolitik är svaren från dessa partier förvånansvärt samstämmiga. De ser företagsbostäder som ett viktigt eller nödvändigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. De stödjer:

  • tydligare regler för företagsbostäder
  • blockhyra
  • arbetsgivare som hyrespart
  • flexibel hyressättning för tillfälliga boenden

Gemensamt för partierna är också att de står bakom eller välkomnar den nya lagstiftningen om företagsbostäder och blockhyra. Ur detta perspektiv ses företagsbostäder inte som ett undantag från bostadsmarknaden utan som ett verktyg för att få arbetsmarknaden att fungera bättre.

Konsekvensen av denna linje är:

  • fler företagsbostäder
  • ökad rörlighet
  • bättre möjligheter att rekrytera nationell och internationell kompetens
  • större möjligheter att genomföra industriella investeringar och etableringar

Grupp 2: Företagsbostäder behövs – men regeringen har valt fel modell

Hit hör:

  • Socialdemokraterna
  • Miljöpartiet

Det som gör dessa partier särskilt intressanta är att de delar stora delar av problembilden med grupp 1. Båda partierna accepterar att företagsbostäder fyller en funktion men båda partierna beskriver också bostadsmarknaden som ett hinder för arbetsmarknadens rörlighet och kompetensförsörjning. Men samtidigt motsätter de sig centrala delar av den reform som nu införs. De är mer skeptiska till:

  • flexibel hyressättning
  • anpassad hyra
  • större avsteg från den traditionella hyresmodellen

Detta väcker en intressant fråga. Om företagsbostäder behövs för att stärka kompetensförsörjningen – hur ska de då fungera i praktiken om de verktyg som den nya lagstiftningen bygger på tas bort eller begränsas? Det är en fråga som inte får något helt tydligt svar i materialet. För företag som verkar internationellt eller behöver rekrytera tillfälligt till större projekt kan skillnaden mellan dessa modeller få betydande praktiska konsekvenser.

Grupp 3: Företagsbostäder som undantag snarare än lösning

Vänsterpartiet intar en tydligt avvikande position. Partiet delar uppfattningen att bostadsmarknaden har problem men motsätter sig stora delar av den nya lagstiftningen om företagsbostäder och blockhyra.

Vänsterpartiet ser risker med:

  • flexibel hyressättning
  • blockhyra
  • särskilda regler för företagsbostäder

Partiets fokus ligger i stället på att bygga fler traditionella hyresrätter och stärka hyresgästernas skydd. Det är en konsekvent linje utifrån partiets bostadspolitiska utgångspunkter. Samtidigt innebär den att företagsbostäder får en betydligt mer begränsad roll som verktyg för kompetensförsörjning. Här uppstår också den kanske mest grundläggande frågan i hela debatten: Om den ordinarie bostadsmarknaden under lång tid inte lyckats tillgodose arbetsmarknadens behov – hur ska problemen lösas genom att behålla ett system och åtgärder vi redan har idag?

Den verkliga skiljelinjen

Efter att ha gått igenom samtliga svar framstår den viktigaste skiljelinjen som tydlig. Den handlar inte om huruvida bostadsmarknaden påverkar arbetsmarknaden som det råder i stort sett enighet om. Den handlar i stället om hur mycket flexibilitet som behövs för att lösa problemen.

Fem partier ser företagsbostäder som ett aktivt verktyg för att öka rörligheten. Två partier accepterar behovet men vill hålla lösningen närmare den traditionella hyresmodellen. Ett parti vill i huvudsak lösa problemen inom ramen för den ordinarie bostadsmarknaden.

Det innebär att valet 2026 inte bara handlar om bostadspolitik. Det handlar också om synen på arbetsmarknadens rörlighet, kompetensförsörjning och Sveriges förmåga att attrahera investeringar i en tid när konkurrensen om arbetskraft och kompetens blir allt hårdare. Frågan är inte längre om bostadsmarknaden påverkar Sveriges konkurrenskraft utan den fråga väljarna och partierna nu behöver besvara är hur långt man är beredd att gå för att göra något åt det.

 

 

by Johan

Centerpartiet: Företagsbostäder är ett nödvändigt komplement på en bostadsmarknad som inte fungerar

Som en del av FöretagsBostadsBolagens artikelserie inför valet 2026 har samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

För Alireza Akhondi och Centerpartiet är kopplingen mellan bostadsmarknaden och Sveriges kompetensförsörjning tydlig. Partiet menar att problemen på bostadsmarknaden försvårar både företagens möjligheter att växa och människors möjligheter att utbilda sig och arbeta där behovet av kompetens finns. Alireza Akhondi är riksdagsledamot för Centerpartiet och partiets bostadspolitiske talesperson. Han har under flera år varit en av Centerpartiets främsta företrädare i frågor som rör bostadsmarknad, byggande och integration. I bostadsdebatten har han bland annat argumenterat för ökad rörlighet, friare hyressättning och reformer som sänker trösklarna in på bostadsmarknaden. Centerpartiet beskriver företagsbostäder som ett nödvändigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. Partiet svarar också nej på frågan om dagens bostadsmarknad i tillräcklig grad möjliggör att människor kan flytta dit jobben finns. Partiet framhåller att dagens bostadsmarknad skapar problem för både företag och individer:

"Vi har på många orter sett att problemen på bostadsmarknaden försvårar företags möjlighet att växa och att hitta den kompetens de behöver."

När det gäller företagsbostäder ställer sig Centerpartiet positiva till:

  • tydligare regler för företagsbostäder
  • att arbetsgivare ska kunna stå på hyresavtal
  • en mer flexibel hyressättning utifrån tjänst och tillfällighet.

Partiet menar att företagsbostäder i grunden är en konsekvens av att den ordinarie bostadsmarknaden inte fungerar tillräckligt väl. I sina svar lyfter Centerpartiet att generella reformer av hyresmarknaden skulle minska behovet av särlösningar, men att företagsbostäder i dagens situation fyller en viktig funktion.

"Med den bostadsmarknad vi har är det fullt logiskt att näringslivet söker kompletterande metoder för att den personal man behöver ska kunna finna ett boende."

Centerpartiet lyfter särskilt fram behovet av:

  • friare hyressättning
  • skattereformer som ökar rörligheten
  • förenklade byggregler
  • kortare planprocesser
  • bosparande enligt tysk modell för att underlätta inträdet på bostadsmarknaden.

Centerpartiet stod bakom propositionen En mer flexibel hyresmarknad och har under lång tid argumenterat för reformer som ökar rörligheten på bostadsmarknaden och stärker kopplingen mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad.

Nyckelpositioner

  • Företagsbostäder: nödvändigt komplement
  • Arbetsgivare på hyresavtal: ja
  • Flexibel hyressättning: ja
  • Fokus: rörlighet, kompetensförsörjning och marknadsreformer
  • Betonar: friare hyressättning, bosparande och regelförenklingar

Vad innebär detta i praktiken?

Centerpartiets svar placerar partiet bland de tydligaste förespråkarna för reformer som ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Partiet ser företagsbostäder som ett viktigt verktyg i dagens situation, men betonar samtidigt att behovet av sådana lösningar skulle minska om den ordinarie bostadsmarknaden fungerade bättre. Företagsbostäder ses därför främst som ett komplement till bredare reformer av bostadsmarknaden. Jämfört med flera andra partier i serien lägger Centerpartiet särskilt stor vikt vid marknadsreformer, ökad rörlighet och minskade regleringar som vägar till en bättre fungerande bostadsmarknad.

by Johan

Kristdemokraterna: Företagsbostäder är en viktig förutsättning för rörlighet och tillväxt

Som en del av FöretagsBostadsBolagens artikelserie inför valet 2026 har samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

För Larry Söder och Kristdemokraterna är kopplingen mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad mycket stark. Partiet beskriver företagsbostäder som ett viktigt och pragmatiskt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden och menar att de fyller en särskild funktion för arbetskraftens rörlighet, inte minst vid tillfälliga uppdrag, etableringar och i tillväxtregioner. Larry Söder är riksdagsledamot för Kristdemokraterna och partiets bostadspolitiske talesperson. Han har under många år arbetat med frågor som rör bostadsmarknad, byggande och samhällsplanering och har varit en av partiets främsta företrädare i bostadspolitiska frågor. I sina svar konstaterar Kristdemokraterna att dagens bostadsmarknad inte i tillräcklig grad gör det möjligt för människor att flytta dit jobben finns. Partiet pekar på att låg rörlighet, långa köer och höga trösklar har begränsat både människors möjligheter och arbetsmarknadens funktionssätt. Kristdemokraterna beskriver sambandet mellan bostadsmarknad och kompetensförsörjning som en central tillväxt- och välfärdsfråga:

"En välfungerande bostadsmarknad är en grundförutsättning för att Sverige ska kunna attrahera, behålla och utveckla kompetens."

När det gäller företagsbostäder ställer sig Kristdemokraterna positiva till:

  • tydligare regler för företagsbostäder och blockhyra
  • att arbetsgivare ska kunna stå på hyresavtal
  • en mer flexibel hyressättning utifrån tjänst och tillfällighet
  • förbättrade möjligheter till blockuthyrning för att möta arbetsmarknadens behov.

Partiet lyfter särskilt fram de nya reglerna för blockhyra och företagsbostäder som träder i kraft den 1 juli 2026. Enligt Kristdemokraterna skapar reformerna bättre förutsättningar för företag att tillgodose tillfälliga bostadsbehov och rekrytera arbetskraft dit jobben finns. Kristdemokraterna framhåller samtidigt att flexibilitet måste kombineras med transparens och rimliga villkor för de boende. Partiet betonar att det nya regelverket innehåller mekanismer som ska motverka missbruk av systemet.

När det gäller ungas möjligheter på bostadsmarknaden lyfter partiet bland annat:

  • regelförenklingar för ökat bostadsbyggande
  • kortare planprocesser
  • enklare byggkrav för studentbostäder
  • fler upplåtelseformer
  • hyrköp
  • reformerade bolåneregler.

Partiet menar att begränsningar av företagsbostäder riskerar att få betydande konsekvenser för svensk ekonomi:

"En begränsning skulle riskera att kraftigt försämra arbetsmarknadens rörlighet och företagens möjligheter att rekrytera rätt kompetens."

Kristdemokraterna står också bakom propositionen En mer flexibel hyresmarknad och har som regeringsparti varit med och genomfört de reformer som stärker möjligheterna till blockhyra, företagsbostäder och anpassad hyra.

Nyckelpositioner

  • Företagsbostäder: viktigt och pragmatiskt komplement
  • Arbetsgivare på hyresavtal: ja
  • Flexibel hyressättning: ja
  • Fokus: rörlighet, kompetensförsörjning och tillväxt
  • Betonar: tydliga regelverk, blockhyra och rättssäkerhet

Vad innebär detta i praktiken?

Kristdemokraternas svar placerar partiet bland de tydligaste förespråkarna för företagsbostäder som ett verktyg för att stärka arbetsmarknadens funktion. Partiet ser företagsbostäder som en naturlig del av lösningen på dagens kompetens- och bostadsutmaningar och betonar särskilt betydelsen för större investeringar, tillväxtregioner och arbetskraftens geografiska rörlighet. Jämfört med flera andra partier i serien lägger Kristdemokraterna stor vikt vid att koppla samman bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik och tillväxtpolitik. Företagsbostäder ses inte som ett undantag från bostadsmarknaden utan som ett praktiskt verktyg för att få arbetsmarknaden att fungera bättre.

by Johan

Vänsterpartiet: Företagsbostäder bör inte utvecklas till en parallell bostadsmarknad

Som en del av FöretagsBostadsBolagens artikelserie inför valet 2026 har samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

Andreas Lennkvist Manriquez är bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet och har varit partiets kontaktperson i frågor som rör bostadsmarknad, hyresrätt och byggande. I sitt arbete företräder han partiets bostadspolitiska linje i dialog med organisationer, myndigheter och andra aktörer på bostadsmarknaden. För Vänsterpartiet är utgångspunkten att bostadsmarknaden i första hand ska tillgodose människors behov av trygga och långsiktiga bostäder. Partiet ser med stor skepsis på utvecklingen mot en växande andrahandsmarknad och varnar för att företagsbostäder och blockuthyrning kan bidra till att skapa en parallell bostadsmarknad med svagare skydd för hyresgäster. I sitt svar till Företagsbostadsbolagen beskriver Vänsterpartiet dagens bostadsmarknad som ett hinder för både arbetsmarknadens rörlighet och företagens kompetensförsörjning. Partiet svarar nej på frågan om dagens bostadsmarknad i tillräcklig grad gör det möjligt för människor att flytta dit jobben finns. Samtidigt skiljer sig Vänsterpartiet från flera andra partier genom sin syn på hur problemen bör lösas.

Kritiska till den nya lagstiftningen

I riksdagens behandling av propositionen En mer flexibel hyresmarknad motsatte sig Vänsterpartiet centrala delar av regeringens reformer för företagsbostäder och blockhyra. Partiet föreslog att riksdagen skulle avslå de delar av propositionen som bland annat rör:

  • anpassad hyra för företagsbostäder
  • förändrade regler om blockhyra
  • utökade möjligheter till besittningsavstående
  • uthyrning via mellanhänder inom företagsbostadsmarknaden.

Enligt Vänsterpartiet riskerar förändringarna att urholka hyresgästernas skydd och skapa en mindre transparent hyresmarknad. Partiet lyfter särskilt fram risker kopplade till hyressättning, besittningsskydd och möjligheten för kommersiella mellanhänder att få en större roll på bostadsmarknaden.

Företagsbostäder ska vara ett undantag

Vänsterpartiet menar att företagsbostäder kan fylla en funktion i vissa situationer men att sådana lösningar bör hanteras inom ramen för den ordinarie hyresmarknaden. I motionen framhåller partiet att företagens behov av personalbostäder bör kunna lösas utan att skapa särskilda undantag från hyreslagstiftningens grundläggande skyddsregler. Partiet argumenterar för att bostäder i första hand ska hyras ut direkt till de personer som faktiskt ska bo i dem och att systemet bör innehålla fler kontrollfunktioner än vad den nya lagstiftningen gör.

Fokus på fler hyresrätter

Vänsterpartiet menar att den långsiktiga lösningen på bostadsmarknadens problem är att bygga fler hyresrätter med hyror som vanliga hushåll har råd att efterfråga. Partiet anser att utvecklingen mot en större andrahandsmarknad är ett symtom på att den ordinarie bostadsmarknaden inte fungerar tillräckligt väl och varnar för att allt fler människor riskerar att fastna i otrygga boendeformer med högre kostnader och sämre skydd.

Nyckelpositioner

  • Företagsbostäder: bör vara ett begränsat komplement
  • Arbetsgivare på hyresavtal: restriktiv hållning
  • Flexibel hyressättning: nej
  • Anpassad hyra: nej
  • Nya regler för blockhyra: nej
  • Fokus: hyresgästskydd, bruksvärdessystem och fler traditionella hyresrätter

Vad innebär detta i praktiken?

Vänsterpartiets svar skiljer sig tydligt från de flesta andra partier som hittills deltagit i serien. Partiet delar i stor utsträckning problembilden kring bostadsmarknadens bristande rörlighet men är betydligt mer skeptiskt till företagsbostäder som lösning. Istället betonas behovet av fler traditionella hyresrätter, ett starkt hyresgästskydd och att företagsbostäder inte utvecklas till en mer permanent del av bostadsförsörjningen. Jämfört med flera andra partier innebär Vänsterpartiets linje att större vikt läggs vid att skydda den befintliga hyresmodellen, även om det innebär färre möjligheter till särskilda lösningar kopplade till arbete och tillfälliga bostadsbehov.

by Johan

Hyresbostadsägarna Stockholm och Företagsbostadsbolagen presenterar gemensam avtalsmall för blockhyra av företagsbostäder inför lagändringen den 1 juli 2026

PRESSMEDDELANDE Stockholm, 26.06.09

Den 1 juli 2026 träder nya regler om blockhyra i kraft. För att underlätta för fastighetsägare, företagsbostadsaktörer och andra marknadsaktörer som ska tillämpa det nya regelverket har Hyresbostadsägarna Stockholm och FBB – Företagsbostadsbolagen efter förhandlingar under våren gemensamt tagit fram en avtalsmall för blockhyra av företagsbostäder. Avtalsmallen är nu färdig för användning inför ikraftträdandet den 1 juli 2026.

De nya reglerna innebär att tillstånd till blockhyra som huvudregel ska lämnas om de lagstadgade förutsättningarna är uppfyllda. För att tillstånd ska kunna lämnas krävs bland annat att avtalet omfattar minst tre bostadslägenheter och att lägenheterna ska upplåtas till hyresgästens egna anställda eller en annan tydligt avgränsad krets av personer, till en juridisk person för att denna ska kunna erbjuda bostad åt personer som arbetar för den juridiska personen, eller inom ramen för vissa former av delningsboende. Samtidigt har lagstiftaren flyttat tyngdpunkten i tillståndsprövningen från avtalsvillkorens innehåll till upplåtelsens ändamål. För marknadens aktörer innebär detta att dokumentationen av syftet med upplåtelsen och den krets som bostäderna ska upplåtas till blir central för tillståndsprövningen.

De nya reglerna innebär också att parterna i större utsträckning än tidigare kan anpassa avtalsvillkoren efter verksamhetens behov. För många aktörer innebär de nya reglerna både nya möjligheter och nya frågor. Genom den gemensamma avtalsmallen får fastighetsägare och företagsbostadsaktörer ett färdigt verktyg som kan användas direkt vid upprättande av blockhyresavtal enligt den nya regleringen.

Den gemensamma avtalsmallen har utformats med utgångspunkt i den nya regleringen och syftar till att ge parterna ett praktiskt verktyg för att dokumentera de omständigheter som är relevanta vid en ansökan om tillstånd för blockhyra.

Avtalsmallen har tagits fram i avtalsplattformen REGTA men är gratis att ladda ner och använda via respektive bostadsorganisations hemsida. För giltighet krävs att avtalen ingås tidigast den 1 juli 2026 då den nya lagstiftningen trätt i kraft.

För ytterligare information:

Hyresbostadsägarna Stockholm                                 FBB – Företagsbostadsbolagen

info@hyresbostadsagarna.org                                       info@foretagsbostadsbolagen.se

hyresbostadsagarna.org                                                 https://foretagsbostadsbolagen.se

by Johan

Internationell kritik mot Sveriges hyresmarknad – när samma problembild återkommer år efter år

När EU-kommissionen nyligen presenterade sin årliga landsrapport för Sverige var huvudbudskapet positivt. Sverige bedöms inte längre ha några makroekonomiska obalanser och lämnar därmed EU särskilda bevakning efter 14 år. Samtidigt kvarstår en kritik som återkommit i rapport efter rapport under lång tid. Den svenska bostadsmarknaden, och i synnerhet hyresmarknadens funktionssätt, beskrivs fortsatt som ett område där reformer behövs för att stärka tillväxt, arbetsmarknad och kompetensförsörjning. EU-kommissionen är långt ifrån ensam. OECD, IMF och flera svenska utredningar har under många år pekat på liknande problem och i stora delar delat samma problembeskrivning.

Hyresmarknaden begränsar rörligheten

"Improve the efficiency of the housing market, including by introducing reforms to the rental market." - EU Commission Country Report Sweden 2025/2026

En återkommande slutsats i EU-kommissionens analyser är att den svenska bostadsmarknaden hämmar arbetskraftens geografiska rörlighet. När människor har svårt att hitta en bostad där jobben finns påverkas arbetsmarknadens funktionssätt. Företag får svårare att rekrytera, kompetensbrist förstärks och ekonomins anpassningsförmåga försämras. Ur ett internationellt perspektiv betraktas därför bostadsmarknaden inte främst som en socialpolitisk fråga utan som en del av den ekonomiska infrastrukturen. Om människor inte kan flytta dit utbildningarna, arbetstillfällena eller företagen finns uppstår kostnader som påverkar hela samhällsekonomin. Det är denna koppling mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad som återkommer genomgående i EU-kommissionens analyser av Sverige.

Inlåsningseffekter och långa köer

"Sweden's housing sector suffers from well-known structural imbalances, notably caused by rent controls..." - OECD

OECD har varit mer explicit i sin kritik av den svenska hyresmarknaden. Organisationen har vid upprepade tillfällen pekat på att hyresregleringen bidrar till inlåsningseffekter. När hyrorna i begränsad utsträckning speglar efterfrågan uppstår stora skillnader mellan värdet av ett befintligt kontrakt och kostnaden för att flytta till en ny bostad. Konsekvensen blir att många hushåll väljer att stanna kvar i bostäder som inte längre motsvarar deras behov. Samtidigt får människor som står utanför marknaden allt svårare att etablera sig. Resultatet syns tydligt i de svenska bostadsköerna. I flera av landets tillväxtregioner krävs i dag många års kötid för att få en attraktiv hyresrätt, och i vissa områden mäts kötiderna i decennier. Ur OECD perspektiv är detta inte främst ett tecken på att hyrorna är låga utan på att marknaden har svårt att matcha utbud och efterfrågan genom dess reglering.

Ett hinder för bostadsbyggande

"Rent controls hold back construction, tie up housing..." - OECD

En annan återkommande kritik handlar om utbudet av bostäder. EU-kommissionen, OECD och IMF har alla pekat på att Sverige behöver öka bostadsbyggandet och förbättra förutsättningarna för investeringar i nya bostäder. IMF har särskilt lyft fram behovet av att minska regelhinder och reformera delar av bostadsmarknaden som begränsar nyproduktion och investeringar. Argumentet är att ett system där avkastningen blir svår att förutse riskerar att minska incitamenten att investera i nya hyresbostäder. På lång sikt leder det till ett mindre utbud än vad som annars hade varit möjligt.

Problemet handlar inte bara om byggande

"Rent controls hold back construction, tie up housing..." - OECD

Samtidigt är det viktigt att konstatera att den internationella kritiken inte enbart handlar om att det byggs för lite. Tvärtom återkommer flera institutioner till att problemen är strukturella. Bostadsbristen förklaras inte bara av brist på nyproduktion utan också av hur det befintliga beståndet används och hur väl marknaden förmår att matcha människor med de bostäder som finns. Ur det perspektivet blir frågor om rörlighet, hyressättning och tillgänglighet lika viktiga som själva byggandet. Det är därför internationella organisationer återkommande talar om behovet av reformer som stärker bostadsmarknadens funktionssätt snarare än enbart ökar antalet bostäder.

En ovanligt bred samsyn

"Address housing market distortions by gradually easing rent controls and simplify building codes." - IMF

Det som gör kritiken särskilt intressant är att den kommer från institutioner med olika uppdrag och utgångspunkter. EU-kommissionen analyserar medlemsländernas ekonomier. OECD fokuserar på långsiktig tillväxt och produktivitet. IMF granskar finansiell stabilitet och ekonomisk utveckling. Trots detta återkommer de till i stort sett samma slutsatser:

  • Bostadsmarknaden begränsar arbetskraftens rörlighet.
  • Regelverket skapar inlåsningseffekter.
  • Utbudet av bostäder är otillräckligt.
  • Bostadsmarknadens funktionssätt hämmar tillväxt och kompetensförsörjning.
  • Reformbehovet kvarstår.

Det innebär inte att organisationerna förespråkar samma lösningar eller att de uttryckligen förespråkar marknadshyror. Men det innebär att det finns en bred internationell samsyn om att dagens svenska modell skapar problem som påverkar både bostadsmarknaden och ekonomin i stort.

Vad innebär detta för Sverige?

"Housing market and affordability challenges should be addressed through structural reforms of rental and housing markets and tax policy." - IMF

Den centrala frågan är därför inte om Sverige ska kopiera något annat lands system. Den centrala frågan är hur ett modernt hyressystem kan utformas så att det både ger trygghet för hyresgäster och samtidigt bidrar till rörlighet, investeringar och ett bättre utnyttjande av bostadsbeståndet. EU-kommissionens senaste rapport visar att frågan fortfarande är högst aktuell. Trots att svensk ekonomi i många avseenden utvecklats starkt kvarstår bostadsmarknaden som ett av de områden där internationella institutioner fortsatt ser betydande reformbehov. Och efter mer än ett decennium av återkommande kritik är det svårt att hävda att problemen enbart handlar om bostadsbrist. I allt större utsträckning handlar diskussionen om hur själva systemet fungerar.

Vad är den gemensamma problembilden?

Det intressanta är inte att institutionerna bara beskriver samma problem, det är att de föreslår exakt samma reformer.

Problem EU-kommissionen OECD IMF
Låg arbetskraftsrörlighet Ja Ja Ja
Otillräckligt bostadsutbud Ja Ja Ja
Inlåsningseffekter Indirekt Ja Ja
Hyresreglering som bidragande orsak Indirekt Ja Ja
Behov av reformer av hyresmarknaden Ja Ja Ja
Behov av ökat byggande Ja Ja Ja

Samstämmigheten är ovanlig. Det handlar om tre av världens mest inflytelserika ekonomiska institutioner som, oberoende av varandra, under många år har landat i i stort sett samma slutsats.

Referenser

Europeiska kommissionen

OECD

IMF

by Johan

Ny dom bekräftar: Sibyllegatan var ett undantagsfall – inte en mall för företagsbostäder

När Högsta domstolen avgjorde det så kallade Sibyllegatanmålet i slutet av 2022 fick domen stor uppmärksamhet. Många tolkade avgörandet som att det skulle få långtgående konsekvenser för hela marknaden för företagsbostäder och andrahandsuthyrning genom juridiska personer. Flera senare avgöranden visar dock att bilden är betydligt mer nyanserad.

Under 2026 har domstolarna åter prövat frågor om tillämpningen av 7 kap. 31 § jordabalken – den bestämmelse som i vissa situationer kan ge en andrahandshyresgäst samma rättigheter gentemot fastighetsägaren som om upplåtelsen skett direkt. I de nya avgörandena har domstolarna gjort tydligt att bedömningen måste utgå från omständigheterna i det enskilda fallet och att Sibyllegatandomen inte automatiskt kan tillämpas på andra upplägg. Det som nu börjar framträda är att domstolarna allt oftare gör precis det som många i branschen hävdat sedan Sibyllegatandomen kom: de prövar de konkreta omständigheterna i varje enskilt fall och accepterar inte att NJA 2022 s. 1115 används som en generell mall för alla företagsbostäder eller alla blockhyresupplägg.

I Sibyllegatan fanns flera omständigheter som HD lade avgörande vikt vid:

  • Förstahandshyresgästen hade inget eget behov av lägenheten.
  • Avstående från besittningsskydd saknade tidsbegränsning.
  • Besittningsavståendet träffades efter att andrahandshyresgästen redan flyttat in.
  • Upplägget bedömdes sammantaget användas för att kringgå regler om besittningsskydd och skälig hyra.

Tidigare i år prövade Svea hovrätt ett liknande mål. Hovrätten konstaterade där att blockhyra är en lagreglerad upplåtelseform och att användningen av blockhyresavtal som utgångspunkt inte innebär något kringgående av hyreslagstiftningen. Domstolen betonade att det krävs en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet för att avgöra om bestämmelsen i 7 kap. 31 § jordabalken ska tillämpas. Även i det målet ogillades talan. I hovrättsdomen från februari 2026 understryker Svea hovrätt däremot att blockhyra är en laglig och särskilt reglerad upplåtelseform och att något kringgående inte kan presumeras bara för att ett blockhyresavtal föreligger. Hovrätten skriver uttryckligen att blockhyresavtal är en lagreglerad form av andrahandsupplåtelse och att användning av blockhyresformen i enlighet med lagstiftning och praxis som utgångspunkt inte innebär något kringgående.

Hovrätten pekar också på flera omständigheter som skiljde målet från Sibyllegatan:

  • Hyresnämnden hade godkänt både blockhyresavtalet och besittningsavståendet.
  • Besittningsavståendet hade träffats långt innan den aktuella andrahandshyresgästen flyttade in.
  • Besittningsbrytande skäl hade angetts.
  • Kronologin talade emot att upplägget skapats för att kringgå lagstiftningen.

Sedan kommer Göteborgs tingsrätt i mars 2026 till samma slutresultat. I ett nyligen avgjort mål vid Göteborgs tingsrätt gjorde en andrahandshyresgäst gällande att upplägget skulle likställas med en direktuthyrning från fastighetsägaren med stöd av 7 kap. 31 § jordabalken. Tingsrätten fann inte att förutsättningarna var uppfyllda och ogillade talan i sin helhet. Nu har Hovrätten meddelat att den inte har för avsikt att ta upp målet. Trots att käranden uttryckligen byggde sin talan på Sibyllegatandomen ogillades käromålet helt och bolaget förpliktades dessutom att ersätta svarandens rättegångskostnader med 900 000 kronor.

Det innebär inte att Sibyllegatandomen saknar betydelse. Tvärtom är den fortfarande ett viktigt prejudikat. Men de avgöranden som därefter kommit visar att domen inte kan användas som ett generellt argument mot alla former av företagsbostäder eller alla upplägg där en bostad upplåts genom ett mellanled. Högsta domstolens avgörande byggde på de särskilda omständigheter som förelåg i det enskilda målet. De senare domarna visar att domstolarna fortsätter att göra den individuella prövning som lagstiftningen kräver och att det inte finns någon automatisk koppling mellan förekomsten av ett företagsbostadsupplägg och tillämpningen av reglerna om bulvanförhållanden.

Denna utveckling är viktig för både fastighetsägare, arbetsgivare och företag som arbetar med tillfälliga bostadslösningar. Rättspraxis ger allt tydligare stöd för att bedömningen ska göras utifrån de faktiska omständigheterna i varje enskilt fall, inte utifrån generella antaganden om upplåtelseformen i sig. Sammantaget stärker de senaste avgörandena bilden av att Sibyllegatandomen var knuten till en mycket specifik situation. Det som nu växer fram i praxis är inte ett generellt förbud mot företagsbostäder eller blockhyra, utan en tydligare avgränsning av när bestämmelsen i 7 kap. 31 § jordabalken faktiskt ska tillämpas.

Utvecklingen ligger också i linje med lagstiftarens syn. Från den 1 juli 2026 träder de nya reglerna om företagsbostäder och blockhyra i kraft genom reformen En mer flexibel hyresmarknad. Lagstiftningen innebär att företagsbostäder uttryckligen erkänns som en legitim och reglerad del av den svenska bostadsmarknaden.

by Johan

Moderaterna: Företagsbostäder är ett nödvändigt komplement för en fungerande arbetsmarknad

Som en del av FöretagsBostadsBolagens artikelserie inför valet 2026 har samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

För David Josefsson och Moderaterna är kopplingen mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad avgörande. Partiet beskriver företagsbostäder som ett nödvändigt komplement i dagens bostadsmarknad och menar att de fyller en viktig funktion för att företag ska kunna rekrytera kompetent personal. David Josefsson är riksdagsledamot för Moderaterna och partiets bostadspolitiske talesperson. Han sitter i civilutskottet och har under flera år varit en av Moderaternas främsta företrädare i bostadspolitiska frågor. I debatten har han bland annat drivit frågor om ökad rörlighet på bostadsmarknaden, reformerade hyresregler och ett ökat bostadsbyggande.

I sina svar konstaterar Moderaterna att dagens bostadsmarknad inte i tillräcklig grad gör det möjligt för människor att flytta dit jobben finns. Partiet pekar på att de längsta bostadsköerna ofta finns där arbetsmarknaden är som starkast och att många människor hänvisas till en osäker andrahandsmarknad när de saknar möjlighet att köpa en bostad. Moderaterna beskriver sambandet mellan bostadsmarknad och kompetensförsörjning som avgörande och menar att dagens system behöver reformeras för att öka rörligheten. Partiet förespråkar bland annat så kallade trygghetshyror för nya kontrakt, där hyresvärd och hyresgäst kommer överens om hyran vid inflyttning och där hyran därefter följer ett index, samtidigt som besittningsskyddet ska vara fortsatt starkt.

När det gäller företagsbostäder ställer sig Moderaterna positiva till:

  • tydligare regler för företagsbostäder och blockhyra
  • att arbetsgivare ska kunna stå på hyresavtal
  • en mer flexibel hyressättning utifrån tjänst och tillfällighet

Partiet lyfter fram att de nya reglerna för blockhyra och företagsbostäder som träder i kraft sommaren 2026 är ett viktigt steg för att möta företagens behov av bostäder till sin personal. Moderaterna varnar också för konsekvenserna om möjligheten till företagsbostäder begränsas:

"Ytterst att företag inte kan växa till sin fulla potential och att människor inte kan ta drömjobbet. Det vore förödande för svensk tillväxt."

När det gäller ungas möjligheter på bostadsmarknaden lyfter partiet bland annat:

  • mer flexibla presumtionshyror
  • hyrköp
  • höjt bolånetak
  • sänkt amorteringskrav
  • förbättrade möjligheter till privatuthyrning

För att öka rörligheten på arbetsmarknaden vill Moderaterna också se smidigare andrahandsuthyrning, lättnader i bolånereglerna samt reformer som ökar tillgången på byggbar mark, kortar ledtider och minskar regelkrånglet i byggprocessen. Moderaterna har även varit drivande bakom propositionen En mer flexibel hyresmarknad och står bakom de nya reglerna för blockhyra, företagsbostäder och anpassad hyra som träder i kraft den 1 juli 2026.

Nyckelpositioner

  • Företagsbostäder: nödvändigt komplement
  • Arbetsgivare på hyresavtal: ja
  • Flexibel hyressättning: ja
  • Fokus: rörlighet, tillväxt och kompetensförsörjning
  • Betonar: hyresreformer, byggande och ökad flexibilitet

Vad innebär detta i praktiken?

Moderaternas svar placerar partiet tydligt bland de partier som vill använda företagsbostäder som ett verktyg för att stärka arbetsmarknadens funktion och företagens möjligheter att rekrytera. Partiet ser dagens bostadsmarknad som ett hinder för både individer och företag och argumenterar för reformer som ökar rörligheten genom större flexibilitet i såväl hyressättning som regelverk. Företagsbostäder ses inte som en permanent lösning på bostadsbristen, men som ett viktigt komplement så länge bostadsmarknaden inte fullt ut möter arbetsmarknadens behov.

by Johan

Socialdemokraterna: Vill se regler för företagsbostäder – men säger nej till regeringens reform

I vår artikelserie inför valet 2026 har Företagsbostadsbolagen (FBB) ställt frågor till riksdagspartiernas bostadspolitiska talespersoner om företagsbostäder, kompetensförsörjning och den nya lagstiftningen kring en mer flexibel hyresmarknad. Denna gång är det Socialdemokraternas bostadspolitiske talesperson Joakim Järrebring som svarar på frågor om synen på företagsbostäder och arbetsmarknadens behov.

Socialdemokraterna beskriver företagsbostäder som ”ett nödvändigt komplement” på bostadsmarknaden och betonar att bostadsförsörjningen är avgörande för Sveriges kompetensförsörjning. Partiet skriver att en långsiktigt hållbar bostadspolitik i samklang med samhällsplaneringen är central för att människor ska kunna flytta dit arbeten finns. Samtidigt är Socialdemokraterna kritiska till den lagstiftning som riksdagen nyligen antagit inom ramen för reformen ”En mer flexibel hyresmarknad”. I svaren till FBB uppger partiet att man stödjer tydligare regler för företagsbostäder kopplade till arbete – men inte de aktuella lagändringarna.

Det ligger också i linje med den kritik som framförts offentligt av partiet efter riksdagens beslut. I en intervju med Bostadspolitik.se beskrev Socialdemokraterna reformen som ett steg mot ”marknadshyror bakvägen” och öppnade för att vilja riva upp delar av lagstiftningen vid ett maktskifte. I FBB:s enkät uttrycker partiet samtidigt förståelse för behovet av tillfälliga boendelösningar kopplade till arbete. Socialdemokraterna skriver att en begränsning av företagsbostäder skulle kunna få ”en hämmande effekt på kompetensförsörjningen”.

Partiet lyfter dock att sådana lösningar måste balanseras mot vad man beskriver som behovet av ”ordning och reda på hela bostadsmarknaden”, inklusive hyresförhandlingssystemet och konsumentskyddet för hyresgäster. När det gäller hyressättning anser Socialdemokraterna att företagsbostäder kan ha en mer flexibel hyressättning utifrån tjänsteinnehåll och tillfällighet – men återigen utan att stödja regeringens nuvarande modell.

I sina svar pekar partiet istället på klassiska bostadspolitiska verktyg som ökad nyproduktion, statliga byggkrediter, byggstimulans för hyresrätter, stärkt allmännytta och nya bostadspolitiska styrmedel. Partiet vill också se startlån för förstagångsköpare, flyttstöd för unga och tydligare regler för tillfälliga boendelösningar kopplade till arbete. För företag, internationell kompetens och arbetsmarknadsregioner med stor inflyttning blir frågan central även framåt. Samtidigt som Socialdemokraterna tydligt markerar mot regeringens reform erkänner partiet i sina svar att tillfälliga boendelösningar och företagsbostäder fyller en funktion för svensk arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Det återstår att se hur Socialdemokraterna konkret vill utforma ett alternativt regelverk – och hur man tänker balansera behovet av flexibilitet, rörlighet och kompetensförsörjning mot ambitionen att begränsa mer marknadsanpassade inslag på hyresmarknaden.

Nyckelpositioner

Företagsbostäder: nödvändigt komplement
Arbetsgivare på hyresavtal: ja
Flexibel hyressättning: nej, inte enligt regeringens modell
Fokus: samhällsplanering, nyproduktion och kompetensförsörjning
Betonar: ordning och reda, konsumentskydd och stärkt allmännytta

Vad innebär det i praktiken?

Socialdemokraterna bekräftar i sina svar att företagsbostäder fyller en viktig funktion för arbetsmarknaden och Sveriges kompetensförsörjning. Partiet beskriver själva att begränsningar av tillfälliga boendelösningar kopplade till arbete riskerar att hämma kompetensförsörjningen. Samtidigt vill man riva upp stora delar av den nya lagstiftning som möjliggör det och just syftar till att skapa tydligare och mer fungerande regler för företagsbostäder, blockhyra och tillfälliga boendelösningar på arbetsmarknaden.

by Johan