Internationell kritik mot Sveriges hyresmarknad – när samma problembild återkommer år efter år

När EU-kommissionen nyligen presenterade sin årliga landsrapport för Sverige var huvudbudskapet positivt. Sverige bedöms inte längre ha några makroekonomiska obalanser och lämnar därmed EU särskilda bevakning efter 14 år. Samtidigt kvarstår en kritik som återkommit i rapport efter rapport under lång tid. Den svenska bostadsmarknaden, och i synnerhet hyresmarknadens funktionssätt, beskrivs fortsatt som ett område där reformer behövs för att stärka tillväxt, arbetsmarknad och kompetensförsörjning. EU-kommissionen är långt ifrån ensam. OECD, IMF och flera svenska utredningar har under många år pekat på liknande problem och i stora delar delat samma problembeskrivning.

Hyresmarknaden begränsar rörligheten

"Improve the efficiency of the housing market, including by introducing reforms to the rental market." - EU Commission Country Report Sweden 2025/2026

En återkommande slutsats i EU-kommissionens analyser är att den svenska bostadsmarknaden hämmar arbetskraftens geografiska rörlighet. När människor har svårt att hitta en bostad där jobben finns påverkas arbetsmarknadens funktionssätt. Företag får svårare att rekrytera, kompetensbrist förstärks och ekonomins anpassningsförmåga försämras. Ur ett internationellt perspektiv betraktas därför bostadsmarknaden inte främst som en socialpolitisk fråga utan som en del av den ekonomiska infrastrukturen. Om människor inte kan flytta dit utbildningarna, arbetstillfällena eller företagen finns uppstår kostnader som påverkar hela samhällsekonomin. Det är denna koppling mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad som återkommer genomgående i EU-kommissionens analyser av Sverige.

Inlåsningseffekter och långa köer

"Sweden's housing sector suffers from well-known structural imbalances, notably caused by rent controls..." - OECD

OECD har varit mer explicit i sin kritik av den svenska hyresmarknaden. Organisationen har vid upprepade tillfällen pekat på att hyresregleringen bidrar till inlåsningseffekter. När hyrorna i begränsad utsträckning speglar efterfrågan uppstår stora skillnader mellan värdet av ett befintligt kontrakt och kostnaden för att flytta till en ny bostad. Konsekvensen blir att många hushåll väljer att stanna kvar i bostäder som inte längre motsvarar deras behov. Samtidigt får människor som står utanför marknaden allt svårare att etablera sig. Resultatet syns tydligt i de svenska bostadsköerna. I flera av landets tillväxtregioner krävs i dag många års kötid för att få en attraktiv hyresrätt, och i vissa områden mäts kötiderna i decennier. Ur OECD perspektiv är detta inte främst ett tecken på att hyrorna är låga utan på att marknaden har svårt att matcha utbud och efterfrågan genom dess reglering.

Ett hinder för bostadsbyggande

"Rent controls hold back construction, tie up housing..." - OECD

En annan återkommande kritik handlar om utbudet av bostäder. EU-kommissionen, OECD och IMF har alla pekat på att Sverige behöver öka bostadsbyggandet och förbättra förutsättningarna för investeringar i nya bostäder. IMF har särskilt lyft fram behovet av att minska regelhinder och reformera delar av bostadsmarknaden som begränsar nyproduktion och investeringar. Argumentet är att ett system där avkastningen blir svår att förutse riskerar att minska incitamenten att investera i nya hyresbostäder. På lång sikt leder det till ett mindre utbud än vad som annars hade varit möjligt.

Problemet handlar inte bara om byggande

"Rent controls hold back construction, tie up housing..." - OECD

Samtidigt är det viktigt att konstatera att den internationella kritiken inte enbart handlar om att det byggs för lite. Tvärtom återkommer flera institutioner till att problemen är strukturella. Bostadsbristen förklaras inte bara av brist på nyproduktion utan också av hur det befintliga beståndet används och hur väl marknaden förmår att matcha människor med de bostäder som finns. Ur det perspektivet blir frågor om rörlighet, hyressättning och tillgänglighet lika viktiga som själva byggandet. Det är därför internationella organisationer återkommande talar om behovet av reformer som stärker bostadsmarknadens funktionssätt snarare än enbart ökar antalet bostäder.

En ovanligt bred samsyn

"Address housing market distortions by gradually easing rent controls and simplify building codes." - IMF

Det som gör kritiken särskilt intressant är att den kommer från institutioner med olika uppdrag och utgångspunkter. EU-kommissionen analyserar medlemsländernas ekonomier. OECD fokuserar på långsiktig tillväxt och produktivitet. IMF granskar finansiell stabilitet och ekonomisk utveckling. Trots detta återkommer de till i stort sett samma slutsatser:

  • Bostadsmarknaden begränsar arbetskraftens rörlighet.
  • Regelverket skapar inlåsningseffekter.
  • Utbudet av bostäder är otillräckligt.
  • Bostadsmarknadens funktionssätt hämmar tillväxt och kompetensförsörjning.
  • Reformbehovet kvarstår.

Det innebär inte att organisationerna förespråkar samma lösningar eller att de uttryckligen förespråkar marknadshyror. Men det innebär att det finns en bred internationell samsyn om att dagens svenska modell skapar problem som påverkar både bostadsmarknaden och ekonomin i stort.

Vad innebär detta för Sverige?

"Housing market and affordability challenges should be addressed through structural reforms of rental and housing markets and tax policy." - IMF

Den centrala frågan är därför inte om Sverige ska kopiera något annat lands system. Den centrala frågan är hur ett modernt hyressystem kan utformas så att det både ger trygghet för hyresgäster och samtidigt bidrar till rörlighet, investeringar och ett bättre utnyttjande av bostadsbeståndet. EU-kommissionens senaste rapport visar att frågan fortfarande är högst aktuell. Trots att svensk ekonomi i många avseenden utvecklats starkt kvarstår bostadsmarknaden som ett av de områden där internationella institutioner fortsatt ser betydande reformbehov. Och efter mer än ett decennium av återkommande kritik är det svårt att hävda att problemen enbart handlar om bostadsbrist. I allt större utsträckning handlar diskussionen om hur själva systemet fungerar.

Vad är den gemensamma problembilden?

Det intressanta är inte att institutionerna bara beskriver samma problem, det är att de föreslår exakt samma reformer.

Problem EU-kommissionen OECD IMF
Låg arbetskraftsrörlighet Ja Ja Ja
Otillräckligt bostadsutbud Ja Ja Ja
Inlåsningseffekter Indirekt Ja Ja
Hyresreglering som bidragande orsak Indirekt Ja Ja
Behov av reformer av hyresmarknaden Ja Ja Ja
Behov av ökat byggande Ja Ja Ja

Samstämmigheten är ovanlig. Det handlar om tre av världens mest inflytelserika ekonomiska institutioner som, oberoende av varandra, under många år har landat i i stort sett samma slutsats.

Referenser

Europeiska kommissionen

OECD

IMF

by Johan

Ny dom bekräftar: Sibyllegatan var ett undantagsfall – inte en mall för företagsbostäder

När Högsta domstolen avgjorde det så kallade Sibyllegatanmålet i slutet av 2022 fick domen stor uppmärksamhet. Många tolkade avgörandet som att det skulle få långtgående konsekvenser för hela marknaden för företagsbostäder och andrahandsuthyrning genom juridiska personer. Flera senare avgöranden visar dock att bilden är betydligt mer nyanserad.

Under 2026 har domstolarna åter prövat frågor om tillämpningen av 7 kap. 31 § jordabalken – den bestämmelse som i vissa situationer kan ge en andrahandshyresgäst samma rättigheter gentemot fastighetsägaren som om upplåtelsen skett direkt. I de nya avgörandena har domstolarna gjort tydligt att bedömningen måste utgå från omständigheterna i det enskilda fallet och att Sibyllegatandomen inte automatiskt kan tillämpas på andra upplägg. Det som nu börjar framträda är att domstolarna allt oftare gör precis det som många i branschen hävdat sedan Sibyllegatandomen kom: de prövar de konkreta omständigheterna i varje enskilt fall och accepterar inte att NJA 2022 s. 1115 används som en generell mall för alla företagsbostäder eller alla blockhyresupplägg.

I Sibyllegatan fanns flera omständigheter som HD lade avgörande vikt vid:

  • Förstahandshyresgästen hade inget eget behov av lägenheten.
  • Avstående från besittningsskydd saknade tidsbegränsning.
  • Besittningsavståendet träffades efter att andrahandshyresgästen redan flyttat in.
  • Upplägget bedömdes sammantaget användas för att kringgå regler om besittningsskydd och skälig hyra.

Tidigare i år prövade Svea hovrätt ett liknande mål. Hovrätten konstaterade där att blockhyra är en lagreglerad upplåtelseform och att användningen av blockhyresavtal som utgångspunkt inte innebär något kringgående av hyreslagstiftningen. Domstolen betonade att det krävs en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet för att avgöra om bestämmelsen i 7 kap. 31 § jordabalken ska tillämpas. Även i det målet ogillades talan. I hovrättsdomen från februari 2026 understryker Svea hovrätt däremot att blockhyra är en laglig och särskilt reglerad upplåtelseform och att något kringgående inte kan presumeras bara för att ett blockhyresavtal föreligger. Hovrätten skriver uttryckligen att blockhyresavtal är en lagreglerad form av andrahandsupplåtelse och att användning av blockhyresformen i enlighet med lagstiftning och praxis som utgångspunkt inte innebär något kringgående.

Hovrätten pekar också på flera omständigheter som skiljde målet från Sibyllegatan:

  • Hyresnämnden hade godkänt både blockhyresavtalet och besittningsavståendet.
  • Besittningsavståendet hade träffats långt innan den aktuella andrahandshyresgästen flyttade in.
  • Besittningsbrytande skäl hade angetts.
  • Kronologin talade emot att upplägget skapats för att kringgå lagstiftningen.

Sedan kommer Göteborgs tingsrätt i mars 2026 till samma slutresultat. I ett nyligen avgjort mål vid Göteborgs tingsrätt gjorde en andrahandshyresgäst gällande att upplägget skulle likställas med en direktuthyrning från fastighetsägaren med stöd av 7 kap. 31 § jordabalken. Tingsrätten fann inte att förutsättningarna var uppfyllda och ogillade talan i sin helhet. Nu har Hovrätten meddelat att den inte har för avsikt att ta upp målet. Trots att käranden uttryckligen byggde sin talan på Sibyllegatandomen ogillades käromålet helt och bolaget förpliktades dessutom att ersätta svarandens rättegångskostnader med 900 000 kronor.

Det innebär inte att Sibyllegatandomen saknar betydelse. Tvärtom är den fortfarande ett viktigt prejudikat. Men de avgöranden som därefter kommit visar att domen inte kan användas som ett generellt argument mot alla former av företagsbostäder eller alla upplägg där en bostad upplåts genom ett mellanled. Högsta domstolens avgörande byggde på de särskilda omständigheter som förelåg i det enskilda målet. De senare domarna visar att domstolarna fortsätter att göra den individuella prövning som lagstiftningen kräver och att det inte finns någon automatisk koppling mellan förekomsten av ett företagsbostadsupplägg och tillämpningen av reglerna om bulvanförhållanden.

Denna utveckling är viktig för både fastighetsägare, arbetsgivare och företag som arbetar med tillfälliga bostadslösningar. Rättspraxis ger allt tydligare stöd för att bedömningen ska göras utifrån de faktiska omständigheterna i varje enskilt fall, inte utifrån generella antaganden om upplåtelseformen i sig. Sammantaget stärker de senaste avgörandena bilden av att Sibyllegatandomen var knuten till en mycket specifik situation. Det som nu växer fram i praxis är inte ett generellt förbud mot företagsbostäder eller blockhyra, utan en tydligare avgränsning av när bestämmelsen i 7 kap. 31 § jordabalken faktiskt ska tillämpas.

Utvecklingen ligger också i linje med lagstiftarens syn. Från den 1 juli 2026 träder de nya reglerna om företagsbostäder och blockhyra i kraft genom reformen En mer flexibel hyresmarknad. Lagstiftningen innebär att företagsbostäder uttryckligen erkänns som en legitim och reglerad del av den svenska bostadsmarknaden.

by Johan

Moderaterna: Företagsbostäder är ett nödvändigt komplement för en fungerande arbetsmarknad

Som en del av FöretagsBostadsBolagens artikelserie inför valet 2026 har samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

För David Josefsson och Moderaterna är kopplingen mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad avgörande. Partiet beskriver företagsbostäder som ett nödvändigt komplement i dagens bostadsmarknad och menar att de fyller en viktig funktion för att företag ska kunna rekrytera kompetent personal. David Josefsson är riksdagsledamot för Moderaterna och partiets bostadspolitiske talesperson. Han sitter i civilutskottet och har under flera år varit en av Moderaternas främsta företrädare i bostadspolitiska frågor. I debatten har han bland annat drivit frågor om ökad rörlighet på bostadsmarknaden, reformerade hyresregler och ett ökat bostadsbyggande.

I sina svar konstaterar Moderaterna att dagens bostadsmarknad inte i tillräcklig grad gör det möjligt för människor att flytta dit jobben finns. Partiet pekar på att de längsta bostadsköerna ofta finns där arbetsmarknaden är som starkast och att många människor hänvisas till en osäker andrahandsmarknad när de saknar möjlighet att köpa en bostad. Moderaterna beskriver sambandet mellan bostadsmarknad och kompetensförsörjning som avgörande och menar att dagens system behöver reformeras för att öka rörligheten. Partiet förespråkar bland annat så kallade trygghetshyror för nya kontrakt, där hyresvärd och hyresgäst kommer överens om hyran vid inflyttning och där hyran därefter följer ett index, samtidigt som besittningsskyddet ska vara fortsatt starkt.

När det gäller företagsbostäder ställer sig Moderaterna positiva till:

  • tydligare regler för företagsbostäder och blockhyra
  • att arbetsgivare ska kunna stå på hyresavtal
  • en mer flexibel hyressättning utifrån tjänst och tillfällighet

Partiet lyfter fram att de nya reglerna för blockhyra och företagsbostäder som träder i kraft sommaren 2026 är ett viktigt steg för att möta företagens behov av bostäder till sin personal. Moderaterna varnar också för konsekvenserna om möjligheten till företagsbostäder begränsas:

"Ytterst att företag inte kan växa till sin fulla potential och att människor inte kan ta drömjobbet. Det vore förödande för svensk tillväxt."

När det gäller ungas möjligheter på bostadsmarknaden lyfter partiet bland annat:

  • mer flexibla presumtionshyror
  • hyrköp
  • höjt bolånetak
  • sänkt amorteringskrav
  • förbättrade möjligheter till privatuthyrning

För att öka rörligheten på arbetsmarknaden vill Moderaterna också se smidigare andrahandsuthyrning, lättnader i bolånereglerna samt reformer som ökar tillgången på byggbar mark, kortar ledtider och minskar regelkrånglet i byggprocessen. Moderaterna har även varit drivande bakom propositionen En mer flexibel hyresmarknad och står bakom de nya reglerna för blockhyra, företagsbostäder och anpassad hyra som träder i kraft den 1 juli 2026.

Nyckelpositioner

  • Företagsbostäder: nödvändigt komplement
  • Arbetsgivare på hyresavtal: ja
  • Flexibel hyressättning: ja
  • Fokus: rörlighet, tillväxt och kompetensförsörjning
  • Betonar: hyresreformer, byggande och ökad flexibilitet

Vad innebär detta i praktiken?

Moderaternas svar placerar partiet tydligt bland de partier som vill använda företagsbostäder som ett verktyg för att stärka arbetsmarknadens funktion och företagens möjligheter att rekrytera. Partiet ser dagens bostadsmarknad som ett hinder för både individer och företag och argumenterar för reformer som ökar rörligheten genom större flexibilitet i såväl hyressättning som regelverk. Företagsbostäder ses inte som en permanent lösning på bostadsbristen, men som ett viktigt komplement så länge bostadsmarknaden inte fullt ut möter arbetsmarknadens behov.

by Johan

Socialdemokraterna: Vill se regler för företagsbostäder – men säger nej till regeringens reform

I vår artikelserie inför valet 2026 har Företagsbostadsbolagen (FBB) ställt frågor till riksdagspartiernas bostadspolitiska talespersoner om företagsbostäder, kompetensförsörjning och den nya lagstiftningen kring en mer flexibel hyresmarknad. Denna gång är det Socialdemokraternas bostadspolitiske talesperson Joakim Järrebring som svarar på frågor om synen på företagsbostäder och arbetsmarknadens behov.

Socialdemokraterna beskriver företagsbostäder som ”ett nödvändigt komplement” på bostadsmarknaden och betonar att bostadsförsörjningen är avgörande för Sveriges kompetensförsörjning. Partiet skriver att en långsiktigt hållbar bostadspolitik i samklang med samhällsplaneringen är central för att människor ska kunna flytta dit arbeten finns. Samtidigt är Socialdemokraterna kritiska till den lagstiftning som riksdagen nyligen antagit inom ramen för reformen ”En mer flexibel hyresmarknad”. I svaren till FBB uppger partiet att man stödjer tydligare regler för företagsbostäder kopplade till arbete – men inte de aktuella lagändringarna.

Det ligger också i linje med den kritik som framförts offentligt av partiet efter riksdagens beslut. I en intervju med Bostadspolitik.se beskrev Socialdemokraterna reformen som ett steg mot ”marknadshyror bakvägen” och öppnade för att vilja riva upp delar av lagstiftningen vid ett maktskifte. I FBB:s enkät uttrycker partiet samtidigt förståelse för behovet av tillfälliga boendelösningar kopplade till arbete. Socialdemokraterna skriver att en begränsning av företagsbostäder skulle kunna få ”en hämmande effekt på kompetensförsörjningen”.

Partiet lyfter dock att sådana lösningar måste balanseras mot vad man beskriver som behovet av ”ordning och reda på hela bostadsmarknaden”, inklusive hyresförhandlingssystemet och konsumentskyddet för hyresgäster. När det gäller hyressättning anser Socialdemokraterna att företagsbostäder kan ha en mer flexibel hyressättning utifrån tjänsteinnehåll och tillfällighet – men återigen utan att stödja regeringens nuvarande modell.

I sina svar pekar partiet istället på klassiska bostadspolitiska verktyg som ökad nyproduktion, statliga byggkrediter, byggstimulans för hyresrätter, stärkt allmännytta och nya bostadspolitiska styrmedel. Partiet vill också se startlån för förstagångsköpare, flyttstöd för unga och tydligare regler för tillfälliga boendelösningar kopplade till arbete. För företag, internationell kompetens och arbetsmarknadsregioner med stor inflyttning blir frågan central även framåt. Samtidigt som Socialdemokraterna tydligt markerar mot regeringens reform erkänner partiet i sina svar att tillfälliga boendelösningar och företagsbostäder fyller en funktion för svensk arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Det återstår att se hur Socialdemokraterna konkret vill utforma ett alternativt regelverk – och hur man tänker balansera behovet av flexibilitet, rörlighet och kompetensförsörjning mot ambitionen att begränsa mer marknadsanpassade inslag på hyresmarknaden.

Nyckelpositioner

Företagsbostäder: nödvändigt komplement
Arbetsgivare på hyresavtal: ja
Flexibel hyressättning: nej, inte enligt regeringens modell
Fokus: samhällsplanering, nyproduktion och kompetensförsörjning
Betonar: ordning och reda, konsumentskydd och stärkt allmännytta

Vad innebär det i praktiken?

Socialdemokraterna bekräftar i sina svar att företagsbostäder fyller en viktig funktion för arbetsmarknaden och Sveriges kompetensförsörjning. Partiet beskriver själva att begränsningar av tillfälliga boendelösningar kopplade till arbete riskerar att hämma kompetensförsörjningen. Samtidigt vill man riva upp stora delar av den nya lagstiftning som möjliggör det och just syftar till att skapa tydligare och mer fungerande regler för företagsbostäder, blockhyra och tillfälliga boendelösningar på arbetsmarknaden.

by Johan

Nya hyresregler kan ge lyft för personalbostäder – företagen efterfrågar större flexibilitet

Den svenska hyresmarknaden står inför ett skifte. Efter riksdagens beslut om propositionen En mer flexibel hyresmarknad öppnas nu nya möjligheter för företagsbostäder, personalbostäder och andra flexibla boendeformer genom moderniserade regler för blockhyra och anpassad hyressättning.

I en artikel hos Fastighetssverige lyfts hur företag och aktörer på marknaden efterfrågar större flexibilitet för att kunna möta arbetsmarknadens behov av bostäder för personal och kompetensförsörjning. I intervjun medverkar även FBB:s medlemsföretag Beautiful Apartments genom vd:n Manuela, som beskriver det växande behovet av fungerande och flexibla lösningar för företag och internationell arbetskraft.

Det handlar inte minst om projektanställningar, internationell rekrytering, tillfälliga uppdrag och verksamheter där människor behöver kunna flytta dit jobben finns.

De nya reglerna innebär bland annat att:

  • blockhyra uttryckligen kan användas för företagsbostäder och personalbostäder,
  • parter kan avtala om så kallad anpassad hyra,
  • regelverket moderniseras för att bättre spegla dagens boendeformer och arbetsmarknad.

Flera aktörer inom fastighetsbranschen välkomnar förändringarna. Fastighetsägarna beskriver blockuthyrning som avgörande för att företag, kommuner och andra verksamheter ska kunna ordna bostäder till personal och tillfälliga behov. För FöretagsBostadsbolagen är detta en viktig utveckling. Under lång tid har regelverket varit anpassat för traditionella långsiktiga boenden, samtidigt som arbetsmarknaden blivit allt mer rörlig och flexibel. Företagsbostäder fyller en annan funktion än vanliga förstahandskontrakt – med kortare boendetider, högre servicegrad och behov av snabb omställning.

Det är också tydligt att kritiken mot dagens system kommer från många håll. Allt fler lyfter att en fungerande arbetsmarknad kräver att människor faktiskt kan flytta till arbete, utbildning och projekt där kompetensen behövs. Samtidigt har osäkerheten kring tidigare rättsläge skapat stora problem för både seriösa aktörer och företag som behöver bostäder till sin personal. Med de nya reglerna skapas tydligare spelregler för en del av bostadsmarknaden som länge funnits i praktiken – men utan ett regelverk anpassat efter verkligheten.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2026.

by Johan

En historisk dag för företagsbostäderna – riksdagen har sagt ja

I dag röstade riksdagen igenom förslagen i betänkandet En mer flexibel hyresmarknad och därmed tas ett av de viktigaste stegen på mycket länge för att skapa bättre förutsättningar för företagsbostäder, blockhyra och en mer flexibel bostadsmarknad i Sverige. För oss i Företagsbostadsbolagen (FBB) är detta resultatet av flera års arbete där vi tillsammans med medlemsföretag, branschorganisationer, handelskammare, företag, politiker, myndigheter och andra aktörer försökt förklara vad en företagsbostad faktiskt är – och varför den behövs.

Företagsbostäder handlar inte om att ersätta den vanliga hyresmarknaden. De fyller en annan funktion. De möjliggör rörlighet på arbetsmarknaden, hjälper företag att rekrytera kompetens, underlättar etableringar och gör det möjligt för människor att tillfälligt bo nära arbete, projekt, utbildning eller samhällsviktiga investeringar. I en tid där Sverige står inför stora industriella satsningar, grön omställning, kompetensbrist och en bostadsmarknad med mycket långa kötider har behovet av flexibla boendelösningar blivit allt tydligare.

Ett stort tack till de bostadspolitiska talespersonerna

Under de senaste åren har vi haft givande och konstruktiva möten med bostadspolitiska talespersoner från samtliga riksdagspartier. Vi vill rikta ett stort tack till er som tagit er tid att lyssna, ställa frågor och sätta er in i hur marknaden för företagsbostäder faktiskt fungerar i praktiken. Även när vi haft olika uppfattningar har dialogen varit viktig. Att lagstiftare tar sig tid att förstå verkligheten för företag, hyresgäster, arbetsgivare och operatörer är avgörande för att kunna skapa fungerande regelverk.

Ett ännu större tack till våra medlemmar

Framför allt vill vi tacka våra medlemsföretag. Det är ni som under många år har stått i frontlinjen och förklarat varför företagsbostäder behövs. Ni har tagit dialoger med politiker, allmänheten, myndigheter och media. Ni har hanterat osäkerhet, rättsprocesser och en stundtals mycket polariserad debatt – samtidigt som ni fortsatt leverera bostäder till människor som annars ofta inte hade haft någonstans att bo. Ni har visat att företagsbostäder kan bedrivas seriöst, professionellt och ansvarsfullt.

Nu börjar nästa fas

Dagens beslut är viktigt, men arbetet slutar inte här. Tvärtom går vi nu in i en ny och mycket viktig fas. FBB kommer fortsatt arbeta för att skapa en trygg, seriös och långsiktigt hållbar marknad för företagsbostäder. Fokus framåt kommer bland annat vara att:

  • skapa vägledning kring hur den nya lagstiftningen ska användas i praktiken,
  • arbeta för högre transparens och tydligare självreglering,
  • fortsätta det brottsförebyggande arbetet tillsammans med myndigheter och Polisen,
  • stärka förtroendet för seriösa aktörer,
  • bidra med utbildning och kunskap till medlemmar och samarbetspartners,
  • utveckla standarder och avtal kring blockhyra, anpassad hyra och avstående från besittningsskydd.

Vi ser också ett stort behov av fortsatt dialog med lagstiftare, myndigheter och hyresmarknadens övriga aktörer kring hur regelverket ska tillämpas på ett sätt som både skapar trygghet och möjliggör den flexibilitet som arbetsmarknaden och samhället behöver.

Företagsbostäder är en del av lösningen

Sverige behöver fler vägar in på bostadsmarknaden – inte färre. Det behövs olika typer av boenden för olika behov. Företagsbostäder är en liten men viktig del av bostadsmarknaden och fyller en funktion som vanliga långsiktiga hyresavtal ofta inte kan göra. Dagens beslut är därför inte bara viktigt för vår bransch. Det är viktigt för arbetsmarknaden, tillväxten, kompetensförsörjningen och människors möjlighet att kunna tacka ja till arbete och utbildning där bostad annars hade blivit ett hinder. I dag tar Sverige ett steg mot en mer flexibel hyresmarknad.

Och arbetet fortsätter redan i morgon.

by Johan

Liberalerna: En friare och mer rörlig bostadsmarknad behövs för kompetensförsörjningen

Som en del av FöretagsBostadsBolagens artikelserie inför valet 2026 har samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

För Patrik Karlson och Liberalerna är sambandet mellan bostadsmarknaden och Sveriges kompetensförsörjning tydligt. Partiet menar att människor måste kunna bo där jobben och utbildningarna finns och att Sverige därför behöver en friare och mer rörlig bostadsmarknad. Patrik Karlson är riksdagsledamot för Liberalerna och partiets bostadspolitiska talesperson. Han arbetar främst med frågor kopplade till bostadsmarknad, byggande och samhällsplanering. I bostadsdebatten har han bland annat lyft behovet av ökad rörlighet, regelförenklingar och fler vägar in på bostadsmarknaden. I sina svar beskriver Liberalerna dagens bostadsmarknad som otillräcklig när det gäller människors möjlighet att flytta dit jobben finns. Partiet lyfter fram att bostadsfrågan är direkt kopplad till företagens möjlighet att växa och rekrytera rätt kompetens.

Liberalerna ställer sig positiva till:

  • tydligare regler för företagsbostäder
  • att arbetsgivare ska kunna stå på hyresavtal
  • mer flexibel hyressättning utifrån tjänst och tillfällighet

Partiet beskriver begränsningar av företagsbostäder som ett hot mot både rörlighet och konkurrenskraft:

“Det behövs flexibla lösningar på bostadsmarknaden som säkerställer att företag kan rekrytera den kompetens som behövs till sin verksamhet.”

När det gäller ungas möjligheter på bostadsmarknaden lyfter Liberalerna bland annat:

  • förenklat byggande
  • minskat regelkrångel
  • startlånsmodell
  • skattefritt bosparande
  • ökade möjligheter till andrahandsuthyrning
  • delningsbostäder och alternativa boendeformer

Partiet betonar också vikten av att människor inte ska behöva tacka nej till arbete på grund av bostadsbrist och menar att en fungerande bostadsmarknad är central för både arbetsmarknadens rörlighet och Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Liberalerna har även inom ramen för regeringens arbete ställt sig bakom förslagen i propositionen En mer flexibel hyresmarknad, där fokus ligger på ökad flexibilitet och fler möjligheter till tillfälliga boendelösningar kopplade till arbete.

Nyckelpositioner

  • Företagsbostäder: viktigt verktyg för kompetensförsörjning
  • Arbetsgivare på hyresavtal: ja
  • Flexibel hyressättning: ja
  • Fokus: rörlighet, flexibilitet och konkurrenskraft
  • Betonar: regelförenklingar och fler vägar in på bostadsmarknaden

Vad innebär detta i praktiken?

Liberalernas svar placerar partiet tydligt bland de partier som vill se en mer flexibel bostadsmarknad för att stärka arbetsmarknadens funktion och företagens möjligheter att rekrytera. Partiet kombinerar stöd för företagsbostäder och flexibla lösningar med bredare reformer för ökad rörlighet, enklare byggande och alternativa boendeformer. Jämfört med flera andra partier i serien intar Liberalerna en relativt tydlig marknadsorienterad position, där flexibilitet och ökad rörlighet ses som centrala verktyg för att möta både bostadsbrist och kompetensutmaningar.

by Johan

Miljöpartiet: Företagsbostäder behövs – men inom ramen för den traditionella hyresmodellen

Som en del av FöretagsBostadsBolagens artikelserie inför valet 2026 har samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning.

För Amanda Palmstierna och Miljöpartiet de gröna är kopplingen mellan bostadsmarknaden och arbetsmarknaden tydlig. Partiet beskriver dagens situation som att bostadsmarknaden inte får utgöra ett hinder för vare sig företagens kompetensförsörjning eller människors möjlighet att ta arbete på annan ort. Amanda Palmstierna är riksdagsledamot för Miljöpartiet och partiets bostadspolitiska talesperson. Hon arbetar främst med frågor kopplade till bostadspolitik, stadsutveckling och hållbart samhällsbyggande. I bostadsdebatten har hon bland annat profilerat sig i frågor som rör hyresrätter, klimatsmart byggande och social hållbarhet.

I sina svar beskriver Miljöpartiet företagsbostäder som:

“ett nödvändigt komplement i en bostadsmarknad som inte fungerar.”

Partiet svarar samtidigt nej på frågan om dagens bostadsmarknad i tillräcklig grad möjliggör att människor kan flytta dit jobben finns. Miljöpartiet ställer sig positiva till tydligare regler för företagsbostäder och till att arbetsgivare ska kunna stå på hyresavtal för att möjliggöra tillfälligt boende kopplat till arbete. Samtidigt betonar partiet vikten av tydliga regelverk och trygga villkor för både företag och boende.

När det gäller hyressättning skiljer sig Miljöpartiet däremot från flera andra partier i serien. Partiet vill att företagsbostäder ska fungera inom ramen för den traditionella hyresmodellen och uttrycker en tydlig försiktighet kring mer flexibel hyressättning. I sitt fritextsvar skriver partiet:

“Regelverken behöver vara tydliga, eftersom det är riskfyllt att öppna upp för mer flexibel hyressättning.”

Miljöpartiet lyfter också fram att man vill:

  • se fler klimatsmarta hyresrätter och studentbostäder
  • införa flyttbidrag för arbetslösa som får arbete på annan ort
  • införa investeringsstöd kopplat till gröna industrisatsningar
  • stärka konkurrensen inom byggsektorn
  • förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom utbildning och samordning

Partiet beskriver företagsbostäder som en lösning som kan bidra till ökad rörlighet på arbetsmarknaden, men framhåller samtidigt att systemet måste fungera utan att påverka den ordinarie hyresmarknadens grundläggande principer.

Nyckelpositioner

  • Företagsbostäder: nödvändigt komplement
  • Arbetsgivare på hyresavtal: ja
  • Flexibel hyressättning: nej
  • Fokus: trygghet, tydliga regelverk och traditionell hyresmodell
  • Betonar: klimatsmart byggande och regional arbetskraftsrörlighet

Vad innebär detta i praktiken?

Miljöpartiets svar placerar partiet i en position där man accepterar behovet av företagsbostäder och tillfälliga boendelösningar kopplade till arbete, men samtidigt vill hålla dessa lösningar nära den traditionella hyresmarknadens regelverk. Partiet skiljer sig därmed från flera andra partier i serien genom att vara betydligt mer försiktigt till en utveckling med mer flexibel hyressättning och större avsteg från den ordinarie hyresmodellen. Samtidigt är Miljöpartiet tydliga med att dagens bostadsmarknad inte fungerar tillräckligt väl för arbetsmarknadens behov och att åtgärder krävs för att människor ska kunna flytta dit jobben finns – särskilt i samband med större gröna industrisatsningar och regional tillväxt.

Miljöpartiets svar ligger också i linje med partiets hållning i riksdagens behandling av propositionen En mer flexibel hyresmarknad, där partiet uttryckt oro för alltför flexibel hyressättning och vikten av att företagsbostäder inte utvecklas på ett sätt som påverkar den traditionella hyresmarknadens grundläggande struktur.

by Johan

SD Debatt: Företagsbostäder behövs för att Sverige ska fungera

Debatten om företagsbostäder och den mer flexibla hyresmarknaden fortsätter att växa. I en replik i Aftonbladet svarar Sverigedemokraternas bostadspolitiske talesperson Mikael Eskilandersson på Socialdemokraternas kritik mot regeringens och Tidöpartiernas förslag kring företagsbostäder och blockhyra. (aftonbladet.se)

I stället för att beskriva förändringarna som ett hot mot hyresmarknaden lyfter Eskilandersson fram behovet av fler flexibla boendeformer och vikten av att människor ska kunna flytta dit jobben finns. Det är en diskussion som länge saknats i svensk bostadspolitik. Under många år har debatten om hyror nästan enbart handlat om den traditionella permanenta hyresrätten. Samtidigt har arbetsmarknaden förändrats kraftigt. Företag behöver kunna rekrytera kompetens till industriprojekt, vård, teknik, forskning och etableringar över hela landet. Då krävs också boendeformer som fungerar för tillfälliga behov och hög rörlighet. Det är här företagsbostäder fyller en viktig funktion.

I sin replik pekar Eskilandersson också på att Socialdemokraterna själva tidigare varit beredda att gå betydligt längre i frågor om friare hyressättning, bland annat genom förslaget om fri hyressättning i nyproduktion som ledde till regeringskrisen 2021. Samtidigt riktas nu hård kritik mot reformer som i praktiken handlar om en mycket begränsad del av marknaden och specifika boendeformer med annan funktion än traditionella förstahandskontrakt. (aftonbladet.se) Det centrala i diskussionen är också att företagsbostäder inte handlar om att ersätta vanliga hyresrätter. De handlar om att komplettera bostadsmarknaden med alternativ som erbjuder större flexibilitet, högre servicegrad och kortare upplåtelseformer för människor som inte söker ett permanent boende.

Det kan exempelvis handla om:

  • konsulter och specialister som arbetar i projektform,
  • internationell arbetskraft,
  • personer som flyttar tillfälligt för arbete,
  • företag som behöver bostäder till anställda under etableringsfaser,
  • större industri- och infrastrukturprojekt.

Samtidigt är det tydligt att dagens bostadsmarknad redan har stora problem med låg rörlighet och långa kötider. När människor inte kan flytta dit arbeten finns påverkar det både tillväxten och Sveriges konkurrenskraft. Företagsbostäder utgör fortfarande en mycket liten del av bostadsmarknaden, men deras betydelse för arbetsmarknaden är betydligt större än storleken i sig antyder. Det är därför viktigt att diskussionen om företagsbostäder förs utifrån deras faktiska funktion – inte som en symbolisk debatt om hela hyressystemet.

I den delen sätter Mikael Eskilandersson fingret på något viktigt: Sverige behöver fler fungerande boendeformer som möter dagens arbetsmarknad och människors olika behov av flexibilitet. Det gäller särskilt i ett läge där kompetensförsörjning och investeringar blivit allt viktigare frågor för svensk ekonomi.

by Johan

Sverigedemokraterna: Företagsbostäder är viktiga för tillväxt och kompetensförsörjning

Som en del av Företagsbostadsbolagens artikelserie inför valet 2026 har samtliga riksdagspartier fått svara på frågor om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Först ut är Mikael Eskilandersson bostadspolitiskt talesperson för Sverigedemokraterna.

För Mikael och Sverigedemokraterna är kopplingen mellan bostadsmarknaden och arbetsmarknaden tydlig. Partiet beskriver företagsbostäder som en viktig del i att säkerställa att företag kan rekrytera rätt kompetens och att Sverige fortsatt kan vara attraktivt för investeringar och etableringar. I sina svar pekar Sverigedemokraterna på att dagens bostadsmarknad inte i tillräcklig grad möjliggör för människor att flytta dit jobben finns. Partiet menar att en bostadsmarknad som inte är i fas med arbetsmarknaden skapar negativa förutsättningar för företag att kunna anställa. Sverigedemokraterna ställer sig positiva till tydligare regler för företagsbostäder och till att arbetsgivare ska kunna stå på hyresavtal för att möjliggöra tillfälliga boendelösningar kopplade till arbete. Partiet anser även att företagsbostäder bör kunna ha en mer flexibel hyressättning utifrån tjänst och tillfällighet. Partiet beskriver företagsbostäder som:

“ett flexibelt och tillförlitligt verktyg för att bostadsbrist inte ska vara ett hinder för rekryteringar.”

I svaren återkommer Sverigedemokraterna flera gånger till behovet av flexibla och behovsanpassade boendeformer. Bland annat lyfter partiet delningsbostäder och tillfälliga boendeformer som möjliga verktyg för att stärka arbetsmarknadens rörlighet.

När det gäller ungas möjligheter på bostadsmarknaden lyfter partiet framför allt:

  • typgodkända småhus
  • hyrköp
  • ökade möjligheter till studentbostäder
  • alternativa boendeformer för unga

Sverigedemokraterna betonar också att företagsbostäder enligt deras syn bör vara tillfälliga lösningar och främst riktas mot personer med kompetens som företag har behov av att rekrytera.

Nyckelpositioner

  • Företagsbostäder: viktigt verktyg för kompetensförsörjning
  • Arbetsgivare på hyresavtal: ja
  • Flexibel hyressättning: ja
  • Blockhyra/flexibla lösningar: positiv
  • Fokus: arbetsmarknad, tillväxt och rörlighet

Vad innebär detta i praktiken?

Sverigedemokraternas svar placerar partiet relativt tydligt på den sida i debatten som vill se större flexibilitet på bostadsmarknaden för att möta arbetsmarknadens behov. Partiet kopplar frågan nära till svensk konkurrenskraft och möjligheten att behålla investeringar och verksamheter i Sverige. Samtidigt betonar man att företagsbostäder bör vara temporära och riktade mot faktiska kompetensbehov, snarare än att utvecklas till en permanent parallell bostadsmarknad. Jämfört med flera andra partier ligger Sverigedemokraterna nära den linje som förespråkar mer flexibla boendeformer, alternativa upplåtelseformer och anpassad hyressättning som verktyg för ökad rörlighet på arbetsmarknaden.

 

Om Mikael Eskilandersson (SD)

  • Riksdagsledamot sedan 2014
  • Bostadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna
  • Ledamot i civilutskottet
  • Fokusområden: bostadspolitik, byggande och regional utveckling

by Johan