Sverige är fortfarande ett av världens mest forskningsintensiva länder. En ny rapport från Stockholms Handelskammare visar att Sverige 2023 investerade motsvarande 3,6 procent av BNP i forskning och utveckling (FoU) – en högre andel än både USA och EU-genomsnittet. Det är ett styrkebesked som vittnar om en stark tradition av innovation, kunskap och tekniskt kunnande. Men rapporten är samtidigt tydlig: detta försprång kan inte tas för givet.

Den globala konkurrensen hårdnar

Andra länder, inte minst USA och flera asiatiska ekonomier, ökar sina FoU-satsningar snabbt och målmedvetet. Även inom Europa rör sig utvecklingen fort, där länder som Tyskland, Belgien och Irland i högre grad lyckas attrahera nya investeringar. Rapporten pekar på en tydlig risk: nya FoU-etableringar hamnar allt oftare utanför Sverige, trots att svenska företag fortsatt investerar betydande belopp i forskning. Utmaningen handlar därför inte bara om hur mycket som investeras, utan var investeringarna faktiskt genomförs.

Kompetensförsörjning – den kritiska flaskhalsen

Ett genomgående tema i rapporten är kompetens. Svenska företag inom tech, life science, industri och andra kunskapsintensiva branscher vittnar om ökande svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Behovet av ingenjörer, forskare och specialister inom STEM-områdena växer snabbt, samtidigt som konkurrensen om dessa personer är global.

Rapporten visar också att:

• en betydande del av framtidens jobb kräver hög specialisering

• internationell rekrytering är avgörande för fortsatt tillväxt

• regioner som Stockholm-Uppsala spelar en nyckelroll som motorer för hela Sveriges innovationskraft

Samtidigt riskerar tillväxthinder inom regelverk, tillståndsprocesser och praktiska etableringsfrågor att bromsa utvecklingen.

FoU är platsbundet

Forskning och utveckling sker inte i ett vakuum. Den är i hög grad knuten till:

• specifika regioner

• universitet och forskningsmiljöer

• industriella kluster och testbäddar

Rapporten visar att omkring 30 procent av Sveriges FoU-investeringar sker i Stockholms län, och att Stockholm-Uppsala-regionen står för en mycket stor andel av landets produktivitet, tillväxt och högkvalificerade arbetstillfällen. För att dessa miljöer ska fortsätta utvecklas krävs inte bara kapital och forskning – utan fungerande samhällsstrukturer runt omkring.

När helheten avgör

Mot slutet av rapporten blir det tydligt att Sveriges konkurrenskraft ytterst avgörs av hur väl olika politikområden samverkar: innovationspolitik, utbildning, arbetsmarknad och etableringsförutsättningar. Hit hör även frågor som ofta hamnar i bakgrunden, men som i praktiken är avgörande för att investeringar ska bli verklighet.

En sådan fråga är bostadssituationen för den kvalificerade arbetskraft som FoU-satsningarna är beroende av. När forskare, ingenjörer och specialister snabbt behöver kunna flytta mellan länder, regioner och projekt, blir tillgången till flexibla boendelösningar en del av konkurrenskraften – även om den sällan nämns i innovationsdebatten.

Ska Sverige fortsätta vara ett attraktivt land för forskning, utveckling och investeringar krävs därför ett helhetsperspektiv där även dessa praktiska förutsättningar fungerar.

Läs gärna mer:

“En injektion av forskning och utveckling – för Sveriges konkurrenskraft”, Stockholms Handelskammare, januari 2026.

En injektion av forskning och utveckling – för Sveriges konkurrenskraft