En analys av riksdagspartiernas syn på företagsbostäder, rörlighet och kompetensförsörjning inför valet 2026

Under våren 2026 har FöretagsBostadsBolagen ställt samma frågor till riksdagspartiernas bostadspolitiska företrädare om företagsbostäder, arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Syftet har varit enkelt: att skapa en transparent bild av hur partierna ser på företagsbostäder och vilken roll de anser att dessa bör spela på framtidens bostadsmarknad. Efter att ha gått igenom svaren framträder en intressant bild. Den största skiljelinjen handlar inte om huruvida Sverige har ett problem. Tvärtom råder det en närmast total enighet om att bostadsmarknaden i dag försvårar rörligheten på arbetsmarknaden. Det som skiljer partierna åt är hur de vill lösa problemet.

En ovanligt bred samsyn om problembilden

Nästan samtliga partier – från Moderaterna till Socialdemokraterna och Miljöpartiet – beskriver bostadsmarknaden som ett hinder för kompetensförsörjning, tillväxt och arbetskraftens rörlighet. Flera lyfter att människor inte kan flytta dit jobben finns. Andra pekar på att företag får svårare att rekrytera eller att investeringar riskerar att utebli när bostäder saknas. Detta är också den bild som under lång tid förts fram av näringslivet, regionala handelskammare och industrin. Liknande slutsatser återkommer i analyser från bland annat OECD, IMF, EU-kommissionen och ett flertal svenska utredningar. Den svenska bostadsmarknadens låga rörlighet lyfts återkommande fram som ett hinder för arbetsmarknadens funktionssätt och landets ekonomiska utveckling. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att det råder så pass stor politisk samsyn om själva problemet.

Grupp 1: Företagsbostäder som en del av lösningen

Hit hör:

• Moderaterna
• Kristdemokraterna
• Liberalerna
• Centerpartiet
• Sverigedemokraterna

Trots vissa skillnader i övrig bostadspolitik är svaren från dessa partier förvånansvärt samstämmiga. De ser företagsbostäder som ett viktigt eller nödvändigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. De stödjer:

• tydligare regler för företagsbostäder
• blockhyra
• arbetsgivare som hyrespart
• flexibel hyressättning för tillfälliga boenden

Gemensamt för partierna är också att de står bakom eller välkomnar den nya lagstiftningen om företagsbostäder och blockhyra. Ur detta perspektiv ses företagsbostäder inte som ett undantag från bostadsmarknaden utan som ett verktyg för att få arbetsmarknaden att fungera bättre.

Konsekvensen av denna linje är:

• fler företagsbostäder
• ökad rörlighet
• bättre möjligheter att rekrytera nationell och internationell kompetens
• större möjligheter att genomföra industriella investeringar och etableringar

Grupp 2: Företagsbostäder behövs – men regeringen har valt fel modell

Hit hör:

• Socialdemokraterna
• Miljöpartiet

Det som gör dessa partier särskilt intressanta är att de delar stora delar av problembilden med grupp 1. Båda partierna accepterar att företagsbostäder fyller en funktion men båda partierna beskriver också bostadsmarknaden som ett hinder för arbetsmarknadens rörlighet och kompetensförsörjning. Men samtidigt motsätter de sig centrala delar av den reform som nu införs. De är mer skeptiska till:

• flexibel hyressättning
• anpassad hyra
• större avsteg från den traditionella hyresmodellen

Detta väcker en intressant fråga. Om företagsbostäder behövs för att stärka kompetensförsörjningen – hur ska de då fungera i praktiken om de verktyg som den nya lagstiftningen bygger på tas bort eller begränsas? Det är en fråga som inte får något helt tydligt svar i materialet. För företag som verkar internationellt eller behöver rekrytera tillfälligt till större projekt kan skillnaden mellan dessa modeller få betydande praktiska konsekvenser.

Grupp 3: Företagsbostäder som undantag snarare än lösning

Vänsterpartiet intar en tydligt avvikande position. Partiet delar uppfattningen att bostadsmarknaden har problem men motsätter sig stora delar av den nya lagstiftningen om företagsbostäder och blockhyra.

Vänsterpartiet ser risker med:

• flexibel hyressättning
• blockhyra
• särskilda regler för företagsbostäder

Partiets fokus ligger i stället på att bygga fler traditionella hyresrätter och stärka hyresgästernas skydd. Det är en konsekvent linje utifrån partiets bostadspolitiska utgångspunkter. Samtidigt innebär den att företagsbostäder får en betydligt mer begränsad roll som verktyg för kompetensförsörjning. Här uppstår också den kanske mest grundläggande frågan i hela debatten: Om den ordinarie bostadsmarknaden under lång tid inte lyckats tillgodose arbetsmarknadens behov – hur ska problemen lösas genom att behålla ett system och åtgärder vi redan har idag?

Den verkliga skiljelinjen

Efter att ha gått igenom samtliga svar framstår den viktigaste skiljelinjen som tydlig. Den handlar inte om huruvida bostadsmarknaden påverkar arbetsmarknaden som det råder i stort sett enighet om. Den handlar i stället om hur mycket flexibilitet som behövs för att lösa problemen.

Fem partier ser företagsbostäder som ett aktivt verktyg för att öka rörligheten. Två partier accepterar behovet men vill hålla lösningen närmare den traditionella hyresmodellen. Ett parti vill i huvudsak lösa problemen inom ramen för den ordinarie bostadsmarknaden.

Det innebär att valet 2026 inte bara handlar om bostadspolitik. Det handlar också om synen på arbetsmarknadens rörlighet, kompetensförsörjning och Sveriges förmåga att attrahera investeringar i en tid när konkurrensen om arbetskraft och kompetens blir allt hårdare. Frågan är inte längre om bostadsmarknaden påverkar Sveriges konkurrenskraft utan den fråga väljarna och partierna nu behöver besvara är hur långt man är beredd att gå för att göra något åt det.